Ett varmare klimat behöver inte innebära bättre spannmålsskördar i Sverige. Tvärtom visar ny forskning att stigande temperaturer riskerar att sänka avkastningen om inte nederbörden ökar samtidigt under odlingssäsongen.
Så kan lantbruket möta ett varmare klimat – forskarna pekar ut fyra viktiga åtgärder
Natur Ett varmare klimat ställer nya krav på svensk spannmålsodling. En ny studie visar vilka faktorer som blir avgörande för framtidens skördar – och pekar ut fyra åtgärder som kan göra odlingen mer motståndskraftig.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Bakom resultaten står forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som analyserat skörde- och klimatdata från 21 svenska län under perioden 1965–2020. Studien omfattar höstvete, vårvete, vårkorn och havre och visar att samspelet mellan temperatur och vatten är avgörande för hur grödorna utvecklas.
– Det är kombinationen av temperatur och nederbörd som avgör utfallet. Om nederbörden inte ökar i takt med temperaturen under odlingssäsongen leder värmen i stället till stress och lägre avkastning, säger Faranak Tootoonchi, forskare vid SLU och en av författarna, i en kommentar.
Forskarna konstaterar samtidigt att resultaten ger en tydlig bild av vilka anpassningar som kan stärka svensk spannmålsodling i ett förändrat klimat.
1. Välj mer värmetåliga sorter
När temperaturerna stiger ökar grödornas behov av vatten. Sorter som klarar värme och perioder med begränsad tillgång på vatten bättre kan därför bli allt viktigare.
Förädling av spannmål med förbättrad torktålighet och värmetolerans lyfts fram som en central åtgärd för att minska risken för skördeförluster.
2. Se över tidpunkten för sådd
En förändrad växtsäsong kan göra att dagens såtidpunkter inte längre är optimala.
Genom att anpassa sådden efter nya klimatförhållanden kan grödorna i större utsträckning utnyttja markfukt och undvika de mest utsatta perioderna med höga temperaturer och torka.
3. Öka andelen höstsådda grödor
Forskarna pekar också på att fler höstsådda grödor kan vara en del av lösningen.
Höstsådda grödor etablerar sig innan vintern och kan utnyttja markens vattenreserver tidigt på våren. Det gör dem ofta mindre känsliga för torra perioder senare under växtsäsongen jämfört med vårsådda grödor.
4. Skapa större variation i odlingen
En mer varierad växtföljd och större mångfald av grödor kan minska sårbarheten när väderförhållandena varierar mellan olika år.
En bredare odlingsstrategi innebär att inte alla grödor påverkas lika hårt av samma väderhändelser, vilket kan bidra till jämnare skördar över tid.
Torkan är ett större hot än enstaka extremväder
Studien visar att längre torrperioder haft en tydligt negativ påverkan på spannmålsskördarna under de drygt fem decennier som analyserats.
Däremot har kortvariga extrema händelser, som kraftiga skyfall eller värmeböljor, haft mindre betydelse i det historiska materialet. Forskarna betonar dock att sådana extrema väderhändelser väntas bli vanligare i ett varmare klimat, vilket kan göra deras påverkan betydligt större framöver.
En annan viktig slutsats är att markens vattenstatus redan före växtsäsongen kan påverka skörden flera månader senare. Det understryker vikten av att bevara vatten i marken och hushålla med markfukten genom hela odlingssystemet.
Lång tidsserie ger tydliga samband
Studien bygger på skördestatistik från 1965 till 2020, kombinerad med dagliga meteorologiska observationer. Forskarna har dessutom modellerat när grödorna såddes, blommade och mognade varje år för att kunna koppla väderförhållanden till olika delar av växtsäsongen.
Resultaten visar att klimatet under hela odlingssäsongen förklarar skördevariationerna bättre än vädret under enskilda utvecklingsstadier.
För höstvete och vårkorn var medeltemperatur och den totala nederbörden de viktigaste faktorerna, medan vårvete och havre i högre grad påverkades av hur långa torrperioderna blev.


