Inga produkter i varukorgen.
AI ska hitta felsorterat matavfall – så kan fastighetsägare förbättra sorteringen
Teknik
Stockholm testar AI för att upptäcka felsorterat matavfall redan innan det går vidare till behandling. Samtidigt visar erfarenheterna att information och återkoppling fortfarande är avgörande för att få fler att sortera rätt.
Stockholm Vatten och Avfall har tillsammans med Envac och Local Life inlett ett treårigt innovationsprojekt där AI ska användas för att förbättra kvaliteten på det insamlade matavfallet. Målet är att minska mängden felsorterat material och få de gröna matavfallspåsarna att hålla samma kvalitet som de bruna papperspåsarna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Projektet riktar sig mot de omkring 200 000 stockholmare som använder gröna plastpåsar för matavfall. Systemet används i fastigheter där separat insamling med bruna papperspåsar inte är möjlig, exempelvis i äldre flerbostadshus.
I dag sorteras de gröna påsarna automatiskt ut från restavfallet innan de skickas vidare för biologisk behandling där de blir biogas och biogödsel. Men om påsarna innehåller plast, metall eller annat avfall krävs extra sortering, och i vissa fall försämras kvaliteten så mycket att matavfallet inte kan användas som planerat.
– Ju mer felsorterat, desto mer resurser krävs, och i värsta fall kan kvaliteten bli så låg att matavfallet inte kan användas som vi vill. Varje rätt sorterad påse gör faktiskt skillnad eftersom den bidrar till förnybar energi och näring tillbaka till jordbruket, säger Katarina Johansson, enhetschef på Avfallsavdelningen på Stockholm Vatten och Avfall.
De gröna påsarna innehåller i dag mer felsorterat avfall än de bruna papperspåsarna. En förklaring är, enligt Katarina Johansson, att systemen används på olika sätt.
– Den bruna papperspåsen används i ett separat system där de boende gör ett aktivt val att sortera ut matavfallet, medan den gröna påsen lättare uppfattas som en vanlig soppåse. Målet är att de gröna påsarna ska nå samma höga nivå, och där jobbar vi både med teknikutveckling och information.
Projektet består av två delar. Det ena är att identifiera var felsorteringar uppstår genom att koppla de gröna påsarnas batchnummer till geografiska områden. Informationen ska användas för att rikta informationsinsatser dit problemen är störst.
Den andra delen handlar om att kombinera röntgenteknik och AI-baserad bildanalys i eftersorteringsanläggningen. Tekniken ska kunna identifiera plast, metall och annat oönskat material inne i matavfallspåsarna, vilket på sikt kan göra det möjligt att sortera bort felaktiga påsar innan de går vidare till biologisk behandling.
Men tekniken löser inte hela problemet. Enligt Katarina Johansson är människors beteenden fortfarande den största utmaningen. Därför behöver fastighetsägare också arbeta med information, skyltning och återkoppling till de boende.
– Gör det enkelt att göra rätt. Tydlig information vid inflytt, upprepa den regelbundet och se till att påsar och skyltning alltid finns på plats. Vi ser att fastigheter som jobbar aktivt med dialog och återkoppling ofta får mycket bättre sorteringsresultat.
