Ny kalkylator ska räkna hem klimatinvesteringarna

I praktiken innebär det att hållbarhetschefer i allt högre grad möter samma krav som andra investeringsansvariga. Frågor om avkastning, kassaflöde och risk har blivit centrala även för klimatsatsningar.

Mot den bakgrunden lanserar Position Green, tillsammans med Rickard Sandberg, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, en publikt tillgänglig ROI-kalkylator för klimatinvesteringar. Verktyget är öppet för alla och syftar till att göra det enklare att kvantifiera ekonomiska effekter av hållbarhetsåtgärder.

Räknar på både ekonomi och utsläpp

Kalkylatorn modellerar flera klassiska finansiella nyckeltal. Den beräknar avkastning på investering, nettonuvärde och återbetalningstid, men inkluderar också parametrar som ofta saknas i traditionella kalkyler. Det handlar till exempel om kostnader kopplade till koldioxidutsläpp, energipriser och förändrade regelverk, samt effekter på utsläppsnivåer.

Syftet är att samla dessa faktorer i ett och samma ramverk och därmed göra klimatinvesteringar jämförbara med andra strategiska investeringar i verksamheten.

– ROI-kalkylatorn togs fram just för att översätta klimatinvesteringar till det finansiella språk som styrelser, CFO:er och investeringskommittéer förstår, säger Daniel Gadd.

Verktyget är tänkt att användas både i tidiga skeden för att testa antaganden och i mer konkreta investeringsbeslut. En central funktion är att användaren själv kan justera ingångsvärden som koldioxidpris, energikostnader och kapitalkostnad.

Det gör det möjligt att arbeta med scenarier snarare än enskilda prognoser.

– Användaren kan exempelvis variera koldioxidpris, energipriser och kapitalkostnad för att se hur utfallet påverkas. Det gör modellen mer till ett beslutsstöd för att förstå känslighet och risk, än ett verktyg för att förutsäga ett specifikt utfall, säger Rickard Sandberg.

Ska skapa gemensamt språk

Enligt Rickard Sandberg är ett av huvudsyftena att skapa struktur och jämförbarhet i analyser som annars ofta ser olika ut mellan organisationer.

– Modellen tillför främst struktur och jämförbarhet. Den bygger på en finansiell logik som CFO:er känner igen, men breddar analysen genom att inkludera även riskreduktion och vissa monetariserade ESG-effekter i ett gemensamt ramverk, säger han.

Han betonar samtidigt att kalkylatorn inte ersätter bolagsspecifika analyser, utan ska ses som ett komplement. Han säger att det i praktiken handlar om att skapa ett gemensamt språk mellan funktioner som tidigare haft olika utgångspunkter. Hållbarhetsarbete har ofta beskrivits i termer av påverkan och mål, medan finansfunktionen fokuserat på avkastning och risk.

– Den här typen av verktyg är ett försök att föra samman de perspektiven.

Skärpta krav på affärsvärde

Utvecklingen innebär också att hållbarhetsinvesteringar i allt högre grad konkurrerar med andra investeringar om samma kapital.

– Hållbarhetsinvesteringar behandlas allt mer som vilka strategiska investeringar som helst, säger Daniel Gadd.

I praktiken behöver de kunna jämföras med andra projekt, visa tydliga återbetalningstider och ha en mätbar påverkan på resultat och risk. Det påverkar hur organisationer prioriterar sina åtgärder.

Åtgärder som inte går att koppla till affärsvärde får svårare att få budget, medan investeringar som kan visa kostnadsbesparingar, riskreduktion eller tillväxtpotential får större genomslag i interna beslutsprocesser.

Det gäller särskilt investeringar som påverkar flera dimensioner samtidigt, till exempel energi, resursanvändning och exponering mot prisvolatilitet.

– De bästa investeringarna är inte “hållbarhetsprojekt” – de är affärsbeslut med hållbarhetsdimension, säger Daniel Gadd.

Från prognos till beslutsstöd

En central fråga för den här typen av modeller är hur de hanterar osäkerhet. Klimatinvesteringar påverkas i hög grad av faktorer som förändras över tid, till exempel energipriser, styrmedel och teknikutveckling.

I kalkylatorn hanteras detta genom justerbara antaganden och scenarier. Det gör att användaren kan analysera hur känsligt ett investeringscase är för olika utvecklingsbanor.

– Styrkan ligger i att synliggöra vilka variabler som driver värde, snarare än att ge en exakt siffra, säger Rickard Sandberg.

Samtidigt innebär det att resultaten behöver tolkas med försiktighet. Robustheten i beräkningarna beror i hög grad på kvaliteten i de antaganden som görs. Modellen är därför tänkt att användas löpande och justeras steg för steg i takt med att förutsättningarna förändras.

Risk att kortsiktighet styr

Att hållbarhetsinvesteringar nu i högre grad prövas mot finansiella kriterier innebär också en risk att åtgärder med längre tidshorisont prioriteras ned.

– Absolut, den risken finns om beslutsfattande enbart baseras på kortsiktiga finansiella mått, säger Rickard Sandberg.

Han lyfter behovet av att inkludera långsiktiga värden, riskreduktion och strategiska effekter i analyserna. Ett sätt att göra det är att arbeta med längre tidshorisonter och väga in kostnaden av att inte agera. Kostnader kopplade till framtida regleringar, koldioxidpriser eller operativa störningar kan annars byggas upp över tid och bli betydande, menar han.