En ny uppdaterad version av handboken ”En dalamodell för socialt hållbar upphandling” har publicerats av Upphandlingsdialog Dalarna. Handboken innehåller konkreta exempel och formuleringar för hur krav på till exempel reserverad upphandling för sociala företag, tillgänglighet, jämställdhet och antidiskriminering kan ställas och följas upp.
Ny handbok för socialt hållbara upphandlingar – här är verktygen
upphandling
Hur skapar man socialt hållbara upphandlingar? Upphandlingsdialog Dalarna, UDD, har släppt en uppdaterad handbok för att underlätta.
– Vi har gjort den så praktisk som möjligt, säger Karolina Gistö, upphandlingsstrateg vid UDD.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Utifrån vilka krav vi ställer så kan det få positiva effekter både socialt och samhällsekonomiskt, konstaterar Karolina Gistö.
Handboken är den tredje upplagan sedan 2019 och ges ut för att ”vägleda och inspirera aktörer” inom offentlig och privat sektor att ta socialt ansvar.
– Lagstiftning förändras, nya möjligheter dyker upp och exemplen behöver vara aktuella. Mycket har hänt de senaste åren, säger Karolina Gistö.
Tips ur handboken
Handboken samlar lagstiftning, praktiska råd och flera konkreta exempel från kommuner i Dalarna och runt om i landet. Målet är att göra det lättare att navigera bland möjligheter i LOU, sociala krav, sysselsättningsfrämjande insatser och samarbeten med idéburna aktörer.
Styrning & strategi
► Sätt tydliga politiska mål som ger mandat för social hållbarhet i upphandling.
► Integrera social hållbarhet redan i strategi, styrdokument och upphandlingspolicy.
► Använd upphandlingen som ett strategiskt verktyg, inte bara en inköpsprocess.
► Säkerställ att upphandlare får utbildning i social hållbarhet och relaterad lagstiftning.
Sysselsättningsfrämjande krav
► Samarbeta alltid med kommunens arbetsmarknadsenhet för matchning och uppföljning.
► Beskriv kraven som särskilda kontraktsvillkor, dialogkrav eller mervärdesmodeller.
► Använd sysselsättningskrav i så många upphandlingar som möjligt – samhällsvinsten är stor.
STÄLL KRAV PÅ ATT LEVERANTÖRER SKA:
• erbjuda praktikplatser månader för personer långt från arbetsmarknaden
• anställa minst en person ur en prioriterad målgrupp
• erbjuda arbetsplatsförlagt lärande/lärande i arbete för skolungdomar eller vuxenstuderande
• bidra till språkpraktik, arbetspraktik eller sommarvikariat
• vara fadderföretag till elever på anpassade utbildningar.
Reserverade upphandlingar
► Kontrollera att verksamheten uppfyller lagens krav på syfte, ägarstruktur och återinvestering.
► Dela upp kontrakt i mindre delar för att underlätta för små och lokala sociala företag.
► Använd annonserade direktupphandlingar för sociala tjänster när värdet tillåter.
UTNYTTJA MÖJLIGHETERNA I LOU ATT RESERVERA UPPHANDLINGAR FÖR:
• arbetsintegrerande sociala företag – lagstöd i 4 kap. 18 §
• personalkooperativ och medlemsstyrda verksamheter – lagstöd i 4 kap. 25 §
• idéburna organisationer – lagstöd i 19 kap. 25 a §.
Tillgänglighet
► Ställ krav på att varor och tjänster ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
► Säkerställ att krav följer lagkrav om universell utformning.
ANVÄND TILLGÄNGLIGHETSKRAV SOM:
• giftfria material i leksaker och möbler
• tillgänglig lekplatsutrustning
• utbildning i tillgänglighet för leverantörens personal
• rutiner för att arbeta systematiskt med tillgänglighet.
Arbetsrättsliga villkor och motverkande av välfärdsbrott
► Använd Upphandlingsmyndighetens färdiga villkorsbilagor.
► Följ upp kraven aktivt under hela avtalsperioden.
► Var särskilt noggrann i riskbranscher som bygg, lokalvård och transport.
STÄLL KRAV PÅ:
• lön, arbetstid och semester enligt centrala kollektivavtal
• arbetsmiljörutiner enligt lag
• begränsning i antal underleverantörsled
• tillgång till system för identifikation och kontroll vid byggrelaterade tjänster.
Barnperspektiv
► Genomför barnkonsekvensanalys i upphandlingar som påverkar barn.
► Säkerställ att beslut utgår från barnets bästa.
► Involvera barn i behovsanalys och kravställning där det är relevant.
STÄLL KRAV PÅ:
• säker materialanvändning och giftfria produkter
• kontroll av belastningsregister för personal som arbetar med barn
• tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning.
Jämställdhet och antidiskriminering
► Ha dialog med leverantören under kontraktsperioden om arbetsplatsens kultur och rutiner.
KRÄVA ATT LEVERANTÖREN HAR:
• rutiner för jämställdhetsarbete
• aktiva rutiner för att förebygga diskriminering
• möjlighet att visa upp sitt interna arbete vid uppföljning.
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
► Använd IOP när upphandlingsformen inte är lämplig.
► Kontrollera att IOP inte strider mot upphandlings- och statsstödsregler.
SÄKERSTÄLL ATT:
• verksamheten initieras av idéburen aktör
• partnerskapet bygger på gemensam problemlösning
• kommunen inte detaljstyr verksamheten
• båda parter bidrar med resurser (lokaler, pengar, kompetens, volontärer).


