Inga produkter i varukorgen.
Mikael Karlsson: Sverige behöver planera landskapet smartare
STYRNING
Vi ser skogen som timmer och åkern som yta – men missar helheten.
– Vi planerar i stuprör och tappar sambanden, säger miljöforskaren Mikael Karlsson.
Mikael Karlsson. Foto: Elliot Klint.
Sverige behöver en samlad politik för multifunktionella landskap – där natur, näringsliv och samhällsbyggande planeras tillsammans. Det menar Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, som efterlyser både systemförändringar och nya arbetssätt mellan myndigheter, markägare och kommuner.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
På sessionen ”Multifunktionell landskapspolitik som gynnar biologisk mångfald” under Swedish Climate Symposium diskuterades hur svensk styrning kan utvecklas för att bättre ta tillvara landskapens många värden.
Forskningen, bland annat inom programmet LandPaths, visar att dagens politik fortfarande bygger på stuprör: skogspolitik, naturvård, fysisk planering och klimatarbete hanteras var för sig.
– Skogen ses ofta som timmer och pappersmassa, inte som en plats för rekreation, renbete och biologisk mångfald. Då tappar vi helhetsperspektivet, säger Mikael Karlsson.
Lagstiftningen bromsar helhetssynen
Enligt Mikael Karlsson är problemen delvis inbyggda i styrsystemet.
– Plan- och bygglagen och miljöbalken är inte utformade för att styra mot helhet. Vi tittar på landskap i små enheter – som frimärken – och missar sambanden mellan olika värden, säger han.
Han menar att Sverige heller inte fullt ut följer Europarådets landskapskonvention, som kräver att landskapsperspektivet integreras i planeringen.
– Vi har en svensk självgodhet där vi tror att det fungerar väl, men i praktiken brister det. Resultatet ser vi i form av hotade arter och missade miljömål, säger han.
”Det krävs nya processer”
För att bryta stuprörstänkandet krävs både resurser och nya planeringsprocesser.
– Myndigheter och markägare behöver bättre förutsättningar, men vi måste också arbeta på ett nytt sätt. Det handlar om att planera för flera funktioner samtidigt – och skapa processer där fler aktörer kan delta, säger Mikael Karlsson.
Han pekar också på vikten av att bygga acceptans för förändring.
– Det här handlar inte bara om naturvård utan om framtidens livsmiljöer. Vi måste skapa tillit och samarbete mellan aktörer på olika nivåer – från kommuner till företag och civilsamhälle.
”Time to step up”
Trots utmaningarna ser han en stark vilja att agera.
– Många sluter upp bakom tanken om multifunktionella landskap. Det är time to step up – frågorna behöver lyftas i forskning, politik och praktik, säger han.
