Så använder du leverantörernas klimatdata i hållbarhetsrapporteringen

– Schablonerna uppdateras sällan och är inte alltid kvalitetssäkrade. De tar heller inte hänsyn till producenternas hållbarhetsåtgärder utan är statiska över tid. Men att vi nu har väldigt detaljerad data även på gårdsnivå gör att vi kan få mycket mer precisa klimatavtryck på produkterna som räknas ut med livscykelanalys, säger Victoria Olsson, hållbarhetschef på Arla Sverige, till Miljö & Utveckling. 

För Kavli, där råvaror står för ungefär hälften av klimatavtrycket, var steget naturligt.

– Det är via våra råvaruinköp som vi verkligen kan ha en stor påverkan i positiv riktning. Vi är ju stora inom mejeri och inte minst ost. Där har vi identifierat tillsammans med Arla ett spännande möjligt samarbetsutrymme, säger Victoria Voss, hållbarhetschef på Kavli.

För Kavli blir gårdsdatan både ett verktyg och ett bevis.

– Samarbetet är ledordet och datan är bevisföringen, som jag brukar säga. I stället för att fastna i schablondata kan vi se förbättringar från år till år, säger Victoria Voss.

För Arla är målet att datan ska bli en motor i hela klimatarbetet. 

– Med det här så vill ju vi att kunderna – grossister, industrikunder och dagligvaruhandel – ska efterfråga mer specifik data som speglar utsläppsminskningar över tid. Med mer precis data som visar att klimatavtrycket minskar blir ju incitamentet högre att köpa produkter, säger Victoria Olsson.

Tre tips: så börjar du

Så hur kan andra företag gå tillväga om de vill börja använda klimatdata från sina leverantörer? Kavlis Victoria Voss ger tre konkreta råd:

1. Prioritera rätt råvaror och leverantörer.

– Gör en inventering på var har vi högst möjliga handlingsutrymme när det kommer till vår totala klimatpåverkan. Är jag en livsmedelsaktör – vad är mina främsta råvaror? Och bakom dem, vilka är mina främsta leverantörer, säger hon.

2. Inled dialog och samarbeta om datainsamling.

– Ta kontakt med de leverantörerna och inled en dialog kring huruvida det finns möjlighet att få tillgång till den här typen av data. Eller om det inte gör det: initiera någon form av samarbete för att kunna mäta produktavtryck från gård och uppåt, säger hon

3. Våga ställa krav – och värdera viljan.

– Man kanske också har viktiga leverantörer som ligger på efterkälken i sitt klimatarbete. Det ställer ju nyttiga frågor kopplat till sin sourcingstrategi: vill jag jobba med en sån här leverantör? Hur villig är den här leverantören att möta mig?

Vänta inte på perfekta siffror

Det viktigaste är att börja, även om all data inte är helt jämförbar mellan olika producenter. 

– Man kan inte vänta tills allt är perfekt, säger Victoria Olsson och fortsätter: 

– För just klimatavtryck är jättesvårt. Det är svårt att få jämförbara siffror mellan olika producenter. Men det är ju inte syftet här. Utan här är syftet att visa på faktiska minskningar. Det kan man börja med redan nu om man har datan på plats.

För Kavli handlar det ytterst om att koppla klimatnytta till affären.

– När vi betalar mer för en bättre råvara därför att leverantören investerar i att göra förbättringar, då vill vi få tillgång till de siffrorna. Det är ju där vi kan se att vi faktiskt rör oss i rätt riktning, avslutar Victoria Voss.