8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

– Havspakten är ett stort och viktigt steg i rätt riktning. Det är ett genombrott att kommissionen i denna pakt riktar ett särskilt ”holistiskt” fokus på att vända den katastrofala utvecklingen i Östersjön, säger Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och gruppledare i fiskeriutskottet om pakten.

Medan vattenresiliensstrategin fokuserar på att säkra tillgången till rent vatten och hantera sötvattenresurser inom EU, är havspakten inriktad på att skydda marina ekosystem och främja en hållbar blå ekonomi. Båda initiativen är centrala för EU:s arbete med att hantera klimatförändringar och säkerställa en hållbar framtid för både människor och miljö.

EU:s nya vattenstrategi ska minska förbrukningen med tio procent till 2030

EU-kommissionen har lanserat en ny vattenstrategi med målet att minska vattenförbrukningen inom unionen med minst tio procent till år 2030. Strategin presenterades i Bryssel av Jessika Roswall, Sveriges EU-kommissionär med ansvar för miljö och vatten. Strategin innehåller 30 åtgärder och bygger på tre huvudmål: att återställa vattenkretsloppet, skapa en vattensmart ekonomi och säkerställa tillgång till rent och prisvärt vatten.

Miljöorganisationer som Living Rivers Europe är kritiska och menar att strategin saknar bindande mål, tillräcklig finansiering och konkreta verktyg för genomförande. De anser också att hanteringen av PFAS fokuserar för mycket på sanering i stället för att förebygga utsläpp vid källan.

Forskare vill se separat system för negativa utsläpp i EU

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet föreslår att EU inrättar ett separat handelssystem för negativa koldioxidutsläpp, i stället för att inkludera sådana krediter i det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS. Förslaget syftar till att möta EU:s behov av att ta upp 350–400 miljoner ton koldioxid per år till 2040, varav 50–75 miljoner ton måste vara permanenta upptag genom tekniker för koldioxidinfångning och -lagring som BECCS och DACCS.

Lars Zetterberg, klimatpolitikexpert på IVL, varnar för att integrering av krediter i EU ETS kan leda till minskade utsläppsincitament och överutnyttjande av biomassa. Dessutom är dagens utsläppsrättspriser för låga för att finansiera tekniken som krävs. Han menar att det är orimligt att endast EU ETS-deltagare ska bekosta negativa utsläpp efter 2050.

För att möta både klimatmålen och deltagarnas behov föreslår forskarna att ett separat system införs och att en begränsad mängd utsläppsrätter fortsätter säljas efter 2040. Intäkterna kan då användas till att finansiera permanenta koldioxidupptag.

EU-utskott kritiserar Omnibusförslaget

Sysselsättningsutskottet i EU-parlamentet riktar skarp kritik mot EU-kommissionens Omnibusförslag, som syftar till att förenkla hållbarhetslagstiftningen. I ett preliminärt yttrande varnar utskottet för att förslaget hotar företags ansvar, insyn i leverantörskedjor och hela EU:s hållbarhetsramverk.

Förslaget, framtaget av EU-parlamentarikern Li Andersson (Vänsterförbundet, VF), innebär ändringar i bland annat CSRD, CSDDD och den gröna taxonomin. Syftet är att minska företagens administrativa börda, men utskottet menar att det riskerar att urholka lagstiftningen.

Särskild kritik riktas mot att endast företag med fler än 1 000 anställda ska omfattas av rapporteringskraven, vilket skulle undanta över 80 procent av dagens företag. Utskottet ifrågasätter också att kommissionen inte gjort någon konsekvensanalys. Yttrandet är preliminärt och ska först röstas om innan det går vidare till det rättsliga utskottet JURI.

Företag måste redovisa politiskt inflytande enligt CSRD – sex tips

Stora företag inom EU måste från och med räkenskapsåret 2024 redovisa sin politiska påverkan enligt CSRD, om det bedöms som en väsentlig fråga. Kraven omfattar både direkt och indirekt påverkan, till exempel via branschorganisationer eller konsulter. Trots att fler företag engagerar sig i klimatpolitik visar en ny rapport från Influence Map att öppenheten är bristfällig.

En granskning av We Mean Business Coalition av 21 CSRD-rapporter visar stora skillnader i hur företagen rapporterar. För att stötta arbetet lyfter koalitionen sex konkreta tips:

1. Tydliggör ansvarsfördelningen – Ange vem i ledningen som ansvarar för påverkan.

2. Redovisa faktiska investeringar – Inkludera även indirekta utgifter.

3. Koppla arbetet till affärsstrategin – Visa hur politiska positioner stödjer företagets mål.

4. Utveckla en policy för påverkan – Etiska riktlinjer och transparens bör ingå.

5. Redovisa medlemskap – Lista organisationer och visa policyöverensstämmelse.

6. Redovisa relationen åt båda håll – Inkludera även mottaget statligt stöd.

CSRD:s krav regleras i standarden ESRS G1.5 och förväntas öka transparensen kring företags politiska inflytande.

EU: Klimatmålen till 2030 nära att nås

EU är på god väg att nå sitt klimatmål för 2030, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. Om medlemsländerna genomför sina befintliga klimatplaner fullt ut, tillsammans med andra EU-åtgärder, kan utsläppen av växthusgaser minska med 54 procent jämfört med nivåerna år 1990. Det uppgav klimatkommissionär Wopke Hoekstra vid en presskonferens i Bryssel.

Målet för 2030 är en minskning med 55 procent, vilket innebär att EU nu endast ligger en procentenhet från att nå målet. Wopke Hoekstra framhöll detta som ett tecken på framsteg, men betonade vikten av fortsatt implementering från medlemsstaternas sida.

Han meddelade också att EU-kommissionen planerar att presentera ett nytt klimatmål för år 2040 före sommaren. Det nya målet väntas innebära en utsläppsminskning med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer. Målet är en del av EU:s långsiktiga strategi för klimatneutralitet.

EU:s expertråd varnar för att försvaga klimatmål för 2040

EU:s oberoende vetenskapliga rådgivare i klimatfrågor, European Scientific Advisory Board on Climate Change eller ESABCC, har varnat för att försvaga unionens planerade klimatmål för år 2040. Varningen kommer inför att Europeiska kommissionen i juli väntas föreslå ett juridiskt bindande mål om att minska EU:s utsläpp med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Bakgrunden är att kommissionen nu överväger att mildra målet på grund av politiskt motstånd mot ambitiösa klimatåtgärder. Bland de alternativ som diskuteras finns ett lägre utsläppsmål för inhemska industrier samt möjligheten att använda internationella koldioxidkrediter för att uppnå det övergripande målet.

ESABCC betonar att sådana kompromisser kan undergräva trovärdigheten i EU:s klimatpolitik. Diskussionerna sker samtidigt som vissa medlemsländer och politiska grupperingar uttrycker oro över de ekonomiska konsekvenserna av skärpta miljökrav. Beslutet om det slutliga målet väntas få stor betydelse för EU:s klimatstrategi på lång sikt.

Rådet rekommenderar också att unionen inte använder internationella utsläppskrediter för att nå sitt klimatmål för 2040. Användning av krediter anses kunna underminera trovärdigheten och avleda resurser från nödvändiga investeringar inom EU.

EU investerar i råvaruprojekt utanför unionen

EU satsar på 13 nya råvaruprojekt utanför unionen – bland annat på Grönland – för att säkra tillgången till kritiska material som litium och sällsynta jordartsmetaller. Projekten är en del av EU:s råvaruförordning och får stöd av kommissionen, medlemsländer och finansinstitut. Investeringarna väntas uppgå till 5,5 miljarder euro.