Handel med utsläppsrätter Basindustrin segerande ur striden

Efter tre veckors försening blev den slutligen klar, regeringens nationella fördelningsplan för handel med koldioxidutsläpp.

499 anläggningar inom energisektorn och energiintensiv industri berörs. Totalt får de släppa ut 22,9 miljoner ton koldioxidutsläpp per år mellan 2005 till 2007, alldeles gratis. Det är lite mer än de 19-22 miljoner ton som tidigare aviserats och det är också cirka 200 industrier mer som ingår i systemet än vad som från början var sagt. 1,8 miljoner ton per år har avsatts till nya anläggningar eller befintliga som vill expandera.

Basindustrin vinnare

Koldioxidintensiv industri som papper-, stål-, raffinaderi- och kemikalieindustrin drog det längsta strået. De får släppa ut lika mycket koldioxid som de i genomsnitt använt mellan 1998- 2001. Dessutom kan de få ännu fler utsläppsrätter om de bygger nya anläggningar eller ökar produktionen. Använder de inte allt kan de sälja de överflödiga utsläppsrätterna till behövande kollegor i hela Europa.

Missnöjd energisektor

Energisektorn får det däremot inte lika lätt enligt nuvarande fördelning. De väntas ha lättare att sänka sina utsläpp och får därför släppa ut 80 procent av vad de släppte ut mellan 1998-2001.

– Det kan se ut som ambitiös klimatpolitik, men riskerar tvärtom att minska takten i energiomställningen, säger Svensk fjärrvärmes vd Ola Alterå i ett pressmeddelande.

Han menar att fördelningen av utsläppsrätter, tillsammans med energiskatten motverkar investeringar i ny kraftvärme. Att producera fjärrvärme innebär mycket lite koldioxidutsläpp och ersätter oljeeldningen, men genom att energisektorn får dubbla pålagor i form av både skatt och utsläppsrätter riskerar utvecklingen att stanna av, menar han.

Rädsla för elprishöjning

Även basindustrin har invändningar trots att de fått en generös tilldelning i handelssystemet. De är rädda för att utsläppshandeln kommer att leda till kraftigt ökade elpriser, vilket påverkar deras konkurrenskraft negativt.

Näringsminister Leif Pagrotsky menar dock att planen utformats för att så långt som möjligt hävda svensk industrins internationella konkurrenskraft.

– Vi har alla ett gemensamt ansvar för att komma till rätta med klimatproblemen. Förslaget värnar om industrins konkurrenskraft samtidigt som det är ett viktigt steg på vägen för att bekämpa klimatförändringarna, konstaterar han.

Planen har nu lämnats över till EU-kommissionen för ett slutgiltigt godkännande. Den första januari 2005 ska handelssystemet vara igång.