Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Link satsar på hållbarhetschef med fokus på klimat

Karriär Link Arkitektur satsar på en extra hållbarhetschef med utpräglat klimatfokus. Vi har pratat med Alexander Landborn (till höger) om det nya uppdraget, om vad som görs bra redan i dag och om hur han ser på framtiden.

Link satsar på hållbarhetschef med fokus på klimat
Per Olsson och Alexander Landborn, hållbarhetschefer på Link Arkitektur. Foto: Malin Nerby

Sedan 1 oktober har Link Arkitektur inte mindre än två hållbarhetschefer: Per Olsson och Alexander Landborn. Alexander Landborn var tidigare hållbarhetsansvarig men får nu ett samordningsuppdrag när det gäller just klimatsmart byggande.

Grattis till nya jobbet!

– Tack!

Vad blir det för skillnad för din del?

– Jag har fått ett regionalt ansvar för våra Sverigekontor. Det betyder att jag kommer att samordna frågorna i hela Sverige men också med Norge och Danmark. Totalt är vi ungefär 500 anställda i Skandinavien. Jag ska driva frågorna, utveckla nya tjänster på kontoren och få in de automatiserade livscykelanalyserna i alla våra projekt.

Hur kommer det att märkas på Link Arkitektur?

– Det blir stor skillnad. Det är många fastighetsutvecklare som har satt riktigt ambitiösa klimatmål fram till 2030. Det här är ett sätt att visa att det är en prioriterad fråga även för oss.

Varför är klimatsmart byggande värt en egen hållbarhetschef?

– Det är viktigt att ha ett fokus, och vi tror att klimatneutralt byggande är en del i värdekedjan där vi arkitekter kan göra stor skillnad. Klimatsmart byggande är en av de allra viktigaste frågorna just nu inom byggbranschen. Byggandet står för ungefär 20 procent av hela Sveriges klimatpåverkan, och egentligen det dubbla om man tar hänsyn till allt vi importerar. Det är lika mycket som all personbilstrafik på våra vägar. Så vi har en jättechans att göra skillnad.

Hur långt har vi kommit på vägen mot klimatsnålt byggande, tycker du?

– Jag tycker att branschen har kommit långt. Det har hänt väldigt mycket de senaste åren; Vi har tagit fram en färdplan till Fossilfritt Sverige, och det finns lokala färdplaner. Många företag och andra fungerar som ambassadörer för klimatsmart byggande. Och att vi år 2022 har obligatoriska klimatdeklarationer är stort, internationellt sett.

– År 2027 föreslår Boverket ett maxtak för utsläpp för nya byggnader. När det träder ikraft får vi plötsligt inte bygga om vi släpper ut mer, och alla projekt kommer att ha en koldioxidbudget. Det är precis vad vi behöver för att nå klimatmålen.

– Men vi har också väldigt långt kvar. Ta till exempel klimatdeklarationerna 2022. Många projektutvecklare är inte förberedda, och därför är nivån satt relativt lågt. Mycket som görs idag går utanför vad deklarationen kommer att kräva. Men jag tror ändå att det är ett bra insteg för att få fler att engagera sig.

Vilken är din vision?

– Min vision är att vi i alla byggprojekt i hela Sverige jobbar med en koldioxidbudget och sätter gränsvärden för utsläppen. Den siffran ska gå i linje med 1,5-gradersmålet. I den visionen ingår att vi transformerar hela byggsektorn, hittar nya material, bygger mer i trä och använder klimatförbättrad betong. Men första steget är att alla måste börja mäta. Du måste mäta för att kunna sätta mål och minska din klimatpåverkan.

Hur tänker du kring det befintliga beståndet?

– Det är jätteviktigt att vi använder det vi redan har. Kanske är den mest hållbara byggnaden den som aldrig rivs. Här har arkitekturen en viktig roll, det måste vara byggnader som folk älskar, arkitektur som attraherar. Jag tror även att det kommer att behöva utvecklas nya tjänster här, arkitekter och konsulter som ser möjligheterna i befintliga byggnader.

Hur påverkar klimatneutralitet kostnaderna?

– Många tror att det är dyrare att bygga klimatsmart. Men jag tror att det går hand i hand med kostnadseffektivitet. Många av principerna handlar om att reducera och effektivisera, och när man reducerar mängden byggmaterial i ett projekt innebär det också potentiellt att man reducerar kostnader.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.