Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Solpaneler i rymden kan täcka 80 procent av behovet av förnybart
Forskning Solpaneler i omloppsbana runt jorden kan bli en nyckel till Europas framtida energiförsörjning. En ny studie visar att rymdbaserad solenergi har potential att ersätta upp till 80 procent av kontinentens markbaserade förnybara energi till år 2050 – och samtidigt sänka kostnaderna för elsystemet avsevärt.
Foto: Adobe Stock
Solpaneler placerade i rymden kan komma att ersätta upp till 80 procent av Europas markbaserade förnybara energikällor till år 2050. Det visar en ny studie från King’s College London, där forskare har använt en avancerad datormodell för att simulera hur Europas framtida elsystem kan se ut. Studien är den första i sitt slag som analyserar den potentiella effekten av rymdbaserad solenergi, Space-Based Solar Power, SBSP, på Europas elförsörjning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Systemet som analyserats bygger på en design framtagen av den amerikanska rymdmyndigheten Nasa. Den använder en så kallad heliostatstruktur, där spegelliknande reflektorer samlar in solljus i omloppsbana runt jorden. Det koncentrerade solljuset sänds sedan ner till mottagningsstationer på jorden, där det omvandlas till elektricitet och matas in i elnätet. Fördelen med detta system är att det kan producera el dygnet runt, oberoende av väder och dygnets ljusförhållanden – något som ofta begränsar traditionella, markbaserade sol- och vindkraftverk.
I modellen ingick Europas elsystem i 33 olika länder. Genom att integrera SBSP i beräkningarna kunde forskarna visa att kontinentens beroende av väderberoende, markbasad förnybar energi minskar avsevärt. Samtidigt kan systemkostnaderna minska med upp till 15 procent, och behovet av energilagring – framför allt i form av batterier – kan minska med över två tredjedelar.
Men forskarna pekar också på flera utmaningar. Tekniken för SBSP är fortfarande under utveckling, och att bygga, skjuta upp och underhålla solkraftssatelliter är i dagsläget mycket kostsamt. Därför bedömer forskarna att systemet inte kan bli kommersiellt gångbart förrän omkring 2050, då förväntade tekniska framsteg kan göra tekniken mer kostnadseffektiv. Dessutom nämns osäkerheter kring rymdrelaterade risker, som till exempel risken för kollisioner med rymdskrot eller variationer i strålöverföring från satelliterna.
Studien har letts av Wei He, universitetslektor vid King’s College Londons ingenjörsavdelning, och är publicerad i vetenskapstidskriften Joule. Han ser trots utmaningarna stor potential i tekniken och pekar på att SBSP kan bidra till att länder når sina mål om nettonollutsläpp. Han nämner även Japan som ett exempel på ett land som redan har börjat utveckla SBSP som en del av sin energi- och klimatstrategi.
Forskningen visar att rymdbaserad solenergi kan bli ett viktigt komplement till Europas framtida energiförsörjning – inte minst i arbetet med att fasa ut fossila bränslen och möta klimatmålen.
