EU:s klimatkommissionär: ”Vi har bara sett början på den cirkulära ekonomin”

Under mötet konstaterades att projektet halvvägs redan sparat 1 808 ton koldioxidekvivalenter jämfört med ett traditionellt byggprojekt, vilket är mer än förväntat.

Upprepade frågor om skalbarhet

Under mötets gång lyssnade Wopke Hoekstra aktivt och avbröt flera gånger med följdfrågor. Gång på gång återkom han till frågan om skalbarhet, hur andra platser runt om i Europa ska kunna ta efter.

Varför arbetar inte alla så här, frågade klimatkommissionären åtminstone tre gånger. Vi vet inte, löd det korta svaret. Det längre svaret handlade om kunskapsglapp, brist på samarbete, lokala skillnader och regulatoriska utmaningar. Wopke Hoekstra gav också representanterna en ”hemläxa” att skriva en lista på vad de tror behövs från EU för att underlätta deras och liknande projekt.

Under mötet lyftes också kostnader för projektet. En representant från Skanska berättade att nya innovationer och övergång till elektrifierade fordon i grova drag kostade omkring fem procent mer. Cirkulära alternativ, som att återanvända berg- och jordmassor, gav en 10 procentig kostandsbesparing.

Efter mötet fick Miljö & Utveckling möjlighet att ställa några snabba frågor till klimatkommissionären. Då understrykte han att åtgärder för en mer cirkulär ekonomi är någonting han vill se mer av.

– Vi har bara sett början av cirkulär ekonomi i Europa. Ser vi på återvinning generellt har vi redan gjort fantastiska framsteg, inte minst när det kommer till hur hushållen separerar avfall. Men det är långt kvar. Om 10–20 år är jag helt övertygad om att vi har samhälle som cirkulerar nästan allt, svarade han.

Visade stort intresse för CCS-teknik

Även Heidelberg Materials, tidigare Cementa, var på plats under mötet för att berätta om sin satsning på vad de beskriver som klimatneutral cementproduktion på Gotland, med hjälp av så kallad CCS-teknik som fångar upp koldioxid och som sägs ska minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 4 procent, som cementproduktionen idag står för. Om allt går som tänkt det vill säga. I veckan lämnades tillståndsansökan in till mark- och miljödomstolen in, vilket innebär att projektet går in i nästa fas.

Wopke Hoekstra visade stort intresse för tekniken, och ställde även i det sammanhanget frågor om skalbarhet. Samtidigt har tekniken med CCS fått en hel del kritik, där skeptiker menar att tekniken tar bort resurser från andra åtgärder som kan ha snabbare effekt.

Ser du en risk att förlita sig för mycket på CCS?

– Det finns inga alternativ än att driva ner utsläppen snabbt inom alla sektorer. Men inom vissa sektorer, särskilt inom tung industri, är det svårare. Därför behöver vi titta på specifika åtgärder, och där är CCS en stor möjlighet. Vi har inte råd att exkludera någon, då vi står inför enorma problem när det kommer till klimatförändringen.

Samtidigt är han inte riktigt lika optimistisk till tekniken som Heidelberg Materials.

– När något är riktigt genialt är det oftast inte så simpelt som det verkar. De gör ett fantastiskt arbete, men kanske underskattar de utmaningarna, säger han.

Fortsatt optimistisk efter EU-valet

Mötet i Sverige ägde rum dagen efter EU-valet. Wopke Hoekstra, som själv är kristdemokrat och tidigare suttit med i EPP-gruppen som består kristdemokratiska, konservativa och liberalkonservativa partier, säger att han helst inte vill kommentera valresultatet utan att ”han är här för att ta del av de svenska projekten”. Men han säger att han ser ljust på möjligheterna att fortsatta driva klimatpolitiken framåt.

–  Jag är fortsatt optimistisk till vår förmåga till att driva ambitiösa klimatåtgärder, där vi kan kombinera minskade utsläpp med konkurrenskraft och en rättvis omställning. Jag är övertygad om att de tre benen behöver gå hand i hand. Det här projektet är ett perfekt affärsexempel på hur vi kan göra vår ekonomi grönare. Det receptet behöver vi ser mycket mer av, säger han och syftar på projektet med den fossilfria arbetsplatsen i Slakhusområdet.

En viktig puck i EU:s fortsatta klimatarbete är att spika målen för 2040. Något som bland annat kommer att diskuteras på det kommande miljörådsmötet den 17 juni. Preliminärt har man kommit överens om att utsläppen ska minska med 90 procent till 2040, men det har inte slutgiltigt klubbats.

Står du fast vid målet om en 90-procentig minskning till 2040?

– Jag är en stark förespråkare till det målet. Samtidigt måste vi kombinera det med en rättvis omställning och stark konkurrenskraft. Det är skönheten i omställningen, att det aldrig handlar om en dimension, utan att allt måste gå hand i hand, avslutar han.