Miljöexperten: Så kan Ukrainakriget påverka klimatomställningen

Rysslands invasion av Ukraina har skakat hela Europa. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har minst en miljon människor tvingats på flykt den senaste veckan och siffran på dödsoffer stiger. För att stödja Ukraina har EU i sitt hårdaste sanktionspaket någonsin riktat sanktioner mot ryska banker, individer och företag.

Men EU undviker fortfarande det som ekonomiskt är Rysslands absolut viktigaste exportvaror: oljan och gasen. Det är sektorer som hittills bara drabbats av mildare sanktioner.

Orsaken är att en stor del av Europas länder är beroende av rysk energi. Sammanlagt får EU-länderna ungefär 27 procent av sin råolja från Ryssland och 40 procent av sin gas. Ryssland är EU:s viktigaste energileverantör.

Frågan ligger högt på agendan

För att diskutera frågan kallades Europas energiministrar i veckan in till ett extrainsatt möte i Bryssel. Flera ministrar var överens om att EU behöver göra sig oberoende av rysk olja och gas – något som troligtvis kommer inträffa förr eller senare enligt Aleh Cherp, professor inom miljövetenskap, energi och politik vid Lunds universitet.

– Den här konflikten kommer sannolikt pågå en lång tid framöver, då måste de europeiska länderna hitta andra vägar till elförsörjning, säger han.

Men vad ska ersätta den ryska energin, och vad kommer det innebära för Europas klimatomställning? Aleh Cherp ser framför sig tre möjliga framtidsscenarion.

1. Sveriges arbete mot elektrifiering påskyndas

Sverige har hög självförsörjningsgrad jämfört med många andra länder i Europa. Landet beräknas kunna stå på egna ben till ungefär 70 procent. Under ministermötet i Bryssel var Sverige ett av de länder som meddelade att de redan nu är redo att kapa tillflödet av rysk energi.

– Vi är i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. För vår del innebär det att alla åtgärder är gångbara. EU måste frigöra sig från beroendet av rysk energi, sade Khashayar Farmanbar (S) under mötet.

Men trots att ett avbrott i rysk export inte skulle innebära en direkt bristsituation i Sverige, skulle landet på längre sikt tvingas tänka om kring sin energiförsörjning. Aleh Cherp ser att ett möjligt scenario är att det påskyndar landets redan pågående arbetet mot elektrifiering.

– Sverige har kommit långt i sitt arbete med elektrifiering jämfört med många andra länder i Europa. Om rysk som gas och olja stryps, kan det påskynda Sveriges planer bland annat med att elektrifiera transportsektorn.

2. Arbetet med att fasa ut kol kan saktas ner

I andra länder ser det dock mörkare ut för klimatomställningen. Aleh Cherp nämner att länder som bland annat Tyskland, Tjeckien och Polen i hög grad är beroende av rysk olja och gas. Detta som en del av ländernas arbete med att avveckla sin kolanvändning. Nu riskerar det arbetet enligt Aleh Cherp att saktas ner.

– Under klimatmötet i Glasgow lovade länderna att helt sluta använda kol. Men om rysk gas och olja blir mindre tillgängligt, kan det innebära att länderna börjar använda kol i högre utsträckning igen. Eller åtminstone att avvecklingen går långsammare, säger han.

Det är ett antagande som Aleh Cherp baserar på hur det har sett ut historiskt.

– Under oljekrisen 1973 började de europeiska länderna att använda mer kol för att ersätta oljan. Det är mycket möjligt att det händer igen, säger han.

Men nu har man väl högre ambitioner i klimatarbetet nu än på 1970-talet. Kan inte övriga länder i Europa också börja arbetet mot elektrifiering?

– Det är möjligt, men för andra länder är elektrifiering svårare än för Sverige. Vi använder redan värmepumpar och el för uppvärmning. I stora delar av Europa använder man gas. Att gå mot elektrifiering är en jättedyr och lång process och att installera stora värmepumpar i städer som London och Budapest är inte helt enkelt. Men det är absolut möjligt, säger han.

3. Europeiska länder tar efter USA

Aleh Cherp största farhåga är det tredje scenariot han ser framför sig; nämligen att Europas länder tar efter USA, genom en metod som kallas fracking. Det är en teknik som tagit fart i USA sedan 2010 och som går ut på att injicera stora mängder vatten och kemikalier i marken och genom det utvinna naturgas eller olja.

– Metoden skadar naturen, förgiftar grundvattnet, förstör hälsa och miljö och ökar utsläppen, säger Aleh Cherp.

Han förklarar att de europeiska länderna inte valt att använda metoden eftersom den är tekniskt invecklad och att det krävs rätt slags mark. Därtill har länderna även sett på metoden som miljöfarlig.

Men om Europa ska göra sig oberoende av rysk energi, ser Aleh Cherp det som möjligt att man börjar med fracking även inom EU:s gränser.

– Det går att använda metoden i Europa, bland annat i Centraleuropa. Det här kriget kan bli ett incitament att börja använda fracking, exempelvis i Polen, säger han.

Klimatet ställs mot energisäkerheten

Vilken väg som Europas länder kommer att gå är enligt Alec Cherp omöjligt att veta. I ländernas framtida arbete för att lösa energisituationen menar han att den stora knäckfrågan är vad som ska gå först: klimatet eller energisäkerheten.

– Historiskt har energisäkerheten, med att säkra framtida energiförsörjning, vägt tyngst i de beslut som fattats. Men det kan absolut vara så att man tänker mer på klimatet nu.