Här växer vindkraftparken fram – men elen är redan såld

Långläsning Från platån syns över 200 turbiner som ihärdigt snurrar tack vare den isande vinden. Ändå är det bara en liten del av den enorma vindkraftsparken. När Markbygden är färdig år 2026 kommer det vara en av Europas och kanske till och med en av världens största vindkraftparker.

Här växer vindkraftparken fram – men elen är redan såld
Markbygdens vindkraftpark. Foto: Anders Westergren

När det fortfarande är mörkt ute, kör jag norrut längs E4:an och lämnar Umeå. Träden vajar och jag känner hur vinden rycker tag i bilen. Jag tänker att det här måste vara en perfekt dag för vindkraftsproduktion.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Jag är på väg till Piteå, närmare bestämt vindkraftparken Markbygden. Här uppe bygger flera olika investerare en av Europas, och kanske till och med en av världens, största vindkraftparker på land. Förhoppningen är även att några av vindkraftverken ska bli 300 meter höga, så stora vindkraftverk finns inte någon annanstans i världen idag.

Viktigt för omställningen

Enligt Energimyndighetens framtidsscenarier kommer vindkraften att spela en viktig roll, om Sverige ska klara av omställningen mot att bli ett fossilfritt samhälle.

– I våra scenarier ser vi på Energimyndigheten dels ett ökat behov av el, dels har vi en hel del elproduktion som börjar bli så pass gammal att vi behöver ersätta med något annat, förklarar Kristian Schoning, handläggare på Energimyndigheten, och fortsätter:

– Som vi ser det idag så är vindkraften det billigaste, snabbaste och enklaste sättet att möta det ökade elbehovet och ersätta den förlorade elproduktionen. Det finns inget hinder att använda andra kraftslag heller, men som vi ser det så har vindkraften en väldigt tydlig roll framöver.

Stort medieintresse

Efter tre timmars bilfärd svänger jag av motorvägen och kör in i på Universitetsområdet. Utanför en byggnad täckt av glas, möter jag han som kallas Markbygdens ålderman, Tomas Riklund. Han jobbar som kommunikationschef åt Svevind AB, grundarna av vindkraftparken Markbygden, och har gjort det i snart 20 års tid. Han bär en lång, svart täckjacka och säger lite skämtsam:

– Jag har nog aldrig frusit så mycket som jag gjort den här veckan efter alla besök.

Tomas Riklund. Foto: Jens Ökvist

Det är nämligen inte bara mig han har visat parken för den här veckan. Under veckan har det varit både nationella medier och internationella investerare på plats. Tidigare har även ambassadörer, forskare, energiföretag, kronprinsessan Victoria och internationella medier såsom Bloomberg, New York Times och CNN varit här.

Vindkraftverk i lego

Tillsammans med Fredrik Bäcklund, operativ chef på Svevind sätter vi oss i ett av konferensrummen. På whiteboardtavlan hänger kartor över de tre etapperna som Markbygden består av och på ett sidobord står en legomodell över ett vindkraftverk.

Fredrik Bäcklund. Foto: Jens Ökvist

– Det är ingen slump att Markbygden blev området för den här vindkraftparken. Det var från början idealiskt att bygga här. Det finns två ledningar på 400 kV som går rakt igenom området, vilket gjorde det möjligt att koppla på elproduktionen på kraftnätet. Det i kombination med ytor och vind, utgör tre väldigt goda och nödvändiga delar för bra vindkraftsproduktion, säger Fredrik Bäcklund.

Säljer byggrättigheter

Svevind är ett tyskt-svenskt bolag och bygger inte själva några vindkraftverk. De står istället för tillstånden bakom och säljer sedan byggrättigheterna till olika företag. Hittills har ungefär 30 miljarder kronor investerats i parken av flera aktörer.

De huvudsakliga investerarna är bland annat den tyska energijätten Enercon och amerikanska General Electrics Financial Services, GE, samt bolaget, China General Nuclear Power Group, CGNEE, som ägs av kinesiska staten. I Sverige sker ingen produktion av turbiner och rotorblad.

Vindkraftverk från Tyskland

Vindkraftverken köps in nyckelfärdiga från länder som exempelvis Tyskland. Med båt skeppas de till hamnen i Piteå där de lastas om och transporteras upp till området för att sedan installeras av utländsk arbetskraft. Men det kommer även att krävas en hel del lokal arbetskraft som kan ta över när parken står klar och de utländska bolagen lämnar.

– När byggnationen är färdig är målet att flytta över till mer regional eller lokal arbetskraft som sköter underhåll och drift, säger Tomas Riklund.

– Resursfrågan är en av de stora utmaningarna för oss här uppe i norr. Vi behöver ju exempelvis service tekniker och ingenjörer, men hur kan vi rekrytera personal utan att det blir kannibalism mellan företagen där vi tar personal från varandra, fyller Fredrik Bäcklund i.

Tillstånden en stor utmaning

Förutom resursfrågan är tillstånden en annan stor utmaning för utbyggnad av vindkraftverk. Svevind lägger all sin kraft och energi på att lösa tillstånden, vilket kan ta uppemot flera år.

– Det är svårt att säga vad som är normaltid på tillstånd, fem till åtta år kan det absolut röra sig om. Därför är det väldigt viktigt att man får den typen av tillstånd som vi har här, boxtillstånd. Det ger en friheten att välja, undantaget värdefulla markområden, placeringen av vindkraftverket och vilken typ av turbin som ska användas just där, säger han.

Hur menar du då?

– Ansöker man om ett tillstånd för att bygga en turbin som finns idag, men får ett tillstånd om sju år, då kommer den i tillståndet förslagna turbinen inte längre ha den bästa tekniken som finns på marknaden. Boxtillstånd möjliggör att nyttja bästa möjliga teknik och effekt , vilket bidrar till att färre men effektivare vindkraftverk kan byggas. Målet är att ta ut så mycket effekt som möjligt i det område som finns tillgängligt, inte att bygga  så många turbiner som möjligt, förklarar Fredrik Bäcklund.

Översyn på gång

De långa tillståndsleden kan göra det svårt att etablera vindkraft i Sverige. Förra året presenterades den statliga utredningen En rättssäker vindkraftsprövning. I den konstaterar utredaren att de nuvarande tillståndsprocesserna behöver ses över, något som även klimat- och miljöminister, Annika Strandhäll, höll med om i ett skriftligt svar på en riksdagsfråga.

“Jag kan konstatera att det finns en utbredd förståelse bland remissinstanserna för att de nuvarande tillståndsprocesserna för vindkraftsetableringar behöver ses över, i syfte att få en mer förutsägbar och effektiv prövningsprocess”, skriver Annika Strandhäll.

Vill se snabbare tillståndsprocesser

Fredrik Bäcklund instämmer i det miljöministern skriver.

– Vi vill gärna se en påskyndning av processen. Men det gäller inte bara tillstånden för vindkraftverk utan vi ser också utmaningar med tillstånd för att bygga ut elnätet. Samtidigt så trycker alla på, många vill bygga och investera, så det är tufft, säger Fredrik Bäcklund.

Siffran 1101 dyker upp lite här och var inne på Svevinds kontor. Det är endast en teoretisk summa över antalet vindkraftverk i parken som Svevind räknat ut. För det är inte antalet vindkraftverk som är det viktiga, utan effekten.

Är halvvägs

Hittills har man kommit halvvägs med byggnationen av parken. När den är färdigbyggd, uppskattningsvis under år 2026, förväntas parken generera upp emot 12 TWh per år. Det är runt åtta procent av den svenska elanvändningen, som den ser ut idag. Men elen som produceras här är redan såld och kommer inte kunna användas till någon av de stora industrisatsningarna i norr.

– Här har vi den stora utmaningen. Det finns inte någon el över. Ingen bytta att ösa de här kilowattimmarna ur dit man behöver dem, utan de är redan tecknade. Ska vi växa här uppe i norr så behöver vi nytillskott av elproduktion och öronmärka elen till de här nya etableringarna. Vad vi känner till så är ingen av kunderna till vår el någon av de stora industrietableringarna här i norr, säger Fredrik Bäcklund.

”Ett gigantiskt projekt”

För att bygga fler etapper krävs nya tillstånd och även att någon ser över utrymmet för det. Markbygden är idag 450 kvadratkilometer stort.

– Det här är ett gigantiskt projekt ur många synpunkter, men det är också ett projekt som gör skillnad för många vi märker ett enormt intresse för att kunna ta del av det här. Vi önskar att vi hade ett större utbud av el, sett till vad som efterfrågas. Behovet är ju nu, säger Fredrik Bäcklund.

Besök på ställverket

Den bleka januarisolen lyser starkt på den klarblåa himlen. Eftersom dagarna här är korta packar vi vid lunchtid ihop för att åka ut till vindkraftparken innan mörkret lägger sig igen. Vi kör 25 kilometer västerut, genom byar och förbi stora åkrar som det milda vädret förvandlat till enorma skridskobanor av blänkande is. Ju närmare vi kommer parken, desto smalare blir vägen. Vid ett ställverk stannar vi till. Här skickas elen från vindkraftverken i Markbygden från Etapp 1 till Svenska kraftnäts elnät.

– Ungefär hälften av elen passerar här. Den andra halvan finns i en station en bit längre bort. Det finns alltså två stycken, och den här, den är “min”, säger Tobias Hannu med en stolthet i rösten.

Ställverket, där elen från vindkraftverken överförs till kraftnätet. Foto: Jens Ökvist

Skyddsobjekt

Han jobbar sedan två år tillbaka som teknisk chef vid ställverket och har beskrivits som lite av en ställverksnörd.

– Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har beskrivit mig som en “ställverksnörd”. Men det stämmer ju. När jag är på semester någonstans brukar jag till exempel åka runt och titta på ställverk, det är intressant att se hur de är byggda i andra länder, säger Tobias Hannu.

Fakta

Sveriges 10 största vindkraftsprojekt i drift

Markbygden ETT / North Pole – 644 MW – Piteå

Nysäter (Hästkullen & Björnlandshöjden) – 475 MW – Härnösand
Valhalla (Tönsen & Åmot-Lingbo) – 357 MW – Bollnäs

Blakliden & Fäbodberget – 353 MW – Åsele
Åskälen- Österåsen – 288 MW – Strömsund

Björkhöjden – 288 MW – Sollefteå
Åndberget – 265 MW – Härjedalen

Maximus (Markbygden Etapp 2 ”MB North”) – 260 MW – Piteå
Blaiken – 248 MW – Storuman

Överturingen – Länsterhöjden & Storflötten – 235 MW – Ånge
Siffrorna bygger är en sammanställning av publika uppgifter.

Källa: Svensk Vindenergi

Han visar oss runt inne på området som är klassat som skyddsobjekt. Från ledningarna, några meter ovanför våra huvuden, sprakar och knäpper det när elen passerar igenom, även kallat coronaeffekt men har inget med pågående viruspandemi att göra.

Åtta procent av produktionen

Tobias Hannu pratar vördnadsfullt om hur ställverket fungerar och de stora mängderna el som det hanterar.

– I tisdags var hälften av Sveriges elkonsumtion vindkraft och då skickades åtta procent av Sveriges vindkraft ut härifrån till det svenska kraftnätet. Det är ganska fränt och väldigt roligt att få vara en så pass stor del i energinavet, säger Tobias Hannu.

Elnätet en begränsning

Idag produceras ungefär 600 MW el från Markbygden Etapp 1. Inom kort är etappen färdigbyggd, då kommer ungefär 1750 MW att skickas genom ledningarna. Men sedan går det inte att ansluta mer el till stamnätet. Det finns dock möjligheten att bygga några turbiner till, men var den elen ska ta vägen ser Tobias Hannu som nästa utmaning.

– Från början tror jag inte många trodde att det här skulle nå maxnivån någon gång, men nu är vi där.  Men vad gör vi när vi inte behöver energin just nu eller när vi skulle vilja producera mer, hur löser vi det? Kan vi konsumera elen i området, eller i alla fall så pass nära att vi kan ha en kraftledning till konsumenten? Eller kan vi bygga en lagringslösning innan det kommer ut på stamnätet? Det är en intressant fråga nu när det här blivit så pass stort.

Kallt och blåsigt

Efter en dryg halvtimme ute i blåsten skakar mina händer som håller i ljudinspelaren av kylan. Det är bara någon enstaka minusgrad i luften, men vinden driver på kylan vilket gör att det känns som tio gånger värre. Tobias Hannu frågar om vi vill ha en kopp kaffe, men vi tackar nej. Solen har börjat gå ner och vi slänger oss in i bilarna igen för att hinna se mer av parken innan mörkret lägger sig.

Vi kör på vägar som slingrar sig likt rötterna på ett träd. Överallt poppar vindkraftverken upp som vita svampar över den mossgröna skogen. Jag försöker räkna turbinerna vi passerar men det går inte, de är för många. Till slut kommer vi upp på en platå som bjuder på en panoramautsikt. Härifrån ser man enligt Tomas Riklund över 200 vindkraftverk.

Tomas Riklund i vindkraftparken. Foto: Jens Ökvist

– Vi befinner oss mitt i en av etapperna, det vi ser är en och en halv etapp. Vänder vi oss åt det ena hållet så ser vi Markbygden 1 vid horisonten, där byggde GE 179 vindkraftverk på två år. Närmast oss ser vi den första parken som byggdes. Det är Enercons och har 36 vindkraftverk, på höger sida har vi Enercons nästa park, förklarar Tomas Riklund och rabblar siffror på löpande band.

Koler – byn mitt i parken

Han berättar även om byn Koler med 30 invånare och som ligger mitt i vindkraftsparken. Byn som främst består av fritidshus, men där det nu byggs ett servicecenter för vindkraftparken som kommer erbjuda 40 arbetstillfällen. Kolerborna har delade åsikter om vindkraftparken.

I media har några vittnat om hur det känner sig besvikna över att det inte satsat mer på servicen i området. Kanske hade en ny bensinmack kunnat byggas, kanske ett café. Andra har sett möjligheterna och varit nöjda över de medel som tilldelats byaföreningen och som gjort att man kunnat rusta upp bygdegårdar och satsat på friskvård.

Lokala bergtäkter

Tomas Riklund vänder sig om och pekar mot ett stort inhägnat område.

– Vi står också vid en av fyra bergtäkter här inne på området. Här bryts allt fyllnads- och gjutnings material för att skapa betongen till vindkraftsfundamenten. Allt utom kalken då.

Parken har tillstånd att bryta upp till 10 miljoner ton, och bara några kilometer från täkten finns betongstationer dit krosset transporteras med lastbil. Att kunna bryta material inne på området har gjort att transporterna kortats, något som både bidragit till en minskad bränsleförbrukningen och mindre utsläpp.

– Att bygga ett vindkraftverk innebär att du får en miljöskuld i själva byggnationen. Mäter man sedan det mot vinsten i grön energiproduktion, handlar det om några månaders produktion, för att jämna ut miljöskulden, säger Tomas Riklund.

Återvinning med ”utrymme till förbättring”

Ett vindkraftverk har enligt Energimyndigheten en livslängd på runt 20 till 25 år, ibland upp till och med 30 år. Att kunna återvinna, återanvända och återbruka turbiner är därför en central fråga i vindkraftsbranschen. I Svevinds tillstånd finns det exempelvis en villkorad summa för att demontera och återvinna turbinerna när de nått sitt bäst-före-datum.

För vindkraftsjätten Enercon som byggt flera av turbinerna i Markbygden, är återvinning och hållbarhet av stor betydelse. Företaget tar både tillvara på olika delar från turbiner när de bygger nya, och turbiner i mycket gott skick kan de sälja till andra delar av Europa. Om återanvändning inte är möjlig återvinns materialen separat. Företaget uppger dock för Miljö & Utveckling att plaståtervinningen “erbjuder utrymme för förbättringar”.

Till slut närmar solen sig horisonten. Kylan tränger allt längre in bakom alla lager av kläder. Innan vi packar ihop tar Tomas Riklund en sista bild på vindkraftverket närmast för att skicka till sitt teknikintresserade barnbarn.

– När jag började jobba åt Svevind tänkte jag att de var galna. Då var visionen om 1101 vindkraftverk bara i sin linda. Nu står parken här och är en fantastisk plats, avslutar Tomas Riklund.

Fakta

Svevind och Markbygden

Svevind AB är ett privatägt företag med säte i Piteå. Företaget planerar, utvecklar, säljer och driver landbaserade vindkraftsprojekt. Projekten varierar i storlek och omfattar allt ifrån enskilda till flera hundra verk. Grundare, vd och huvudägare i bolaget är tysken Wolfgang Kropp.

Totalt har 30 miljarder investerats hittills i projektet, men uppskattningen är att den slutliga summan kommer landa på runt 60–70 miljarder. Det finns tre huvudinvesterare, Enercon, Luxcara och CGNEE/GE.

Svevinds hittills största projekt är beläget i Markbygden i Piteå kommun och har förutsättning att bli en av de största vindkraftparkerna i Europa, kanske i världen. Den samlade produktionen väntas bli upp till 12 TWh.

Markbygden består av tre etapper.

Etapp 1 består av upp till 314 turbiner som är 200 meter höga och har en årlig produktion 3 TWh.

Etapp 2 består av upp till 440 turbiner som är 200 meter höga och har en årlig produktion 3,5 TWh.

Etapp 3 består av upp till 442 turbiner som är 200 meter höga och har en årlig produktion 5,5 TWh. I Hästliden som är en del av Etapp 3 planeras byggnationen av upp till 85 stycken 300 meter höga vindkraftverk. Prövningen av tillståndsansökan pågår och där regeringen kommer att bli inblandad i beslutsprocessen.

Inom ramen för Markbygdenprojektet har Svevind fått tillstånd att anlägga 12 vindkraftverk i Dragaliden och även 8 vindkraftverk i Stor-Blåliden, som båda är av pilotkaraktär.

Källa: Svevind

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.