Direkt från Miljöstrategidagarna:

– Sverige har goda förutsättningar att nå de globala målen. Vi är duktiga på att ta till oss ny kunskap, har en hög kunskapsnivå och bra innovationer. Vi har även god tillit till våra institutioner och en välfärdsmodell som hjälper oss att arbeta med hållbar utveckling. Dock har vi en tendens att bli sektoriserade och hamnar därför lätt i stuprör, säger Katarina Sundberg.

Hur tror ni tillvaron kommer se ut efter 2030?

– Då konsumerar vi smartare och transporterar oss smartare. Ser vi på samma period bakåt i tiden, och vad som hänt fram till i dag – så tror att jag vi kommer göra stora utvecklingssteg globalt. Inte minst genom teknikdelning och att vi sprider goda exempel och stöttar. Ibland är medier väldigt dystopiska, men jag tror att vi kommer gå lika mycket framåt då, som den motsvarande tiden vi har bakom oss, säger Katarina Sundberg.

– Jag förutsätter att vi uppfyllt de 17 målen som vi ställt upp. Att de är avklarade i väldigt stor utsträckning i alla fall. Jag tror att det innebär att vi måste byta perspektiv, ha lite andra värderingar och inte bara fokusera på de ekonomiska resultaten till nästa månadsskifte. I min värld är det i alla fall vad som måste ske, säger Peter Dannqvist, hållbarhetschef för Arvid Nordquist.

– Jag satt på tåget i går och funderade kring hur tillvaron kommer se ut efter 2030. Kommer det finnas ekologisk mat? Eller kommer det vara självklart att den är ekologisk och inte behöver en stämpel längre? Är vegetarisk mat lika naturligt som mat med kött? Är elcyklar ett lika självklart val som bilar? Är laga lika självklart som att köpa nytt? Och vad har vi för språk? När kommer den första svenska kommunen ha engelska som officiellt språk? Förr eller senare tror jag vi kommer dit, säger Julia Ahlrot, hållbarhetschef i Växjö kommun.