Dagens M&U 13 mars 2025

Den globala bankalliansen Net-Zero Banking Alliance, NZBA, ska rösta om att försvaga sitt klimatåtagande. Förslaget innebär att gruppen ändrar sitt mål från att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalet, till en mindre ambitiös gräns på långt under 2 grader.

NZBA, som grundades 2021 och omfattar banker med tillgångar värda 54 biljoner dollar, har tidigare förbundit sig att uppnå nettonollutsläpp till 2050. Kritiker menar dock att många av alliansens medlemmar fortsätter att finansiera fossila bränsleprojekt, trots sina klimatlöften. Enligt rapporten Banking on Climate Chaos investerade dessa banker nästan 700 miljarder dollar i fossila bränslen under det senaste året.

Andreas Sieber, policychef på miljöorganisationen 350, varnar för att beslutet kan leda till att fler banker drar sig ur alliansen och att bindande regleringar blir alltmer nödvändiga. Tidigare har flera stora banker, som bland annat den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley, lämnat Net-Zero Banking Alliance. Händelserna pekar på en växande osäkerhet kring finanssektorns klimatåtaganden.

Efrags VSME-videor nu tillgängliga på svenska

Efrag breddar tillgången till sin tredelade videoserie om VSME-standarden genom AI-baserad översättning till 15 nya språk, inklusive svenska. Serien, som först publicerades på engelska i december 2024, är framtagen för att vägleda små och medelstora företag i Europa i tillämpningen av hållbarhetsrapportering.

VSME-standarden är en frivillig rapporteringsram för ickenoterade mikro-, små och medelstora företag. Den har utvecklats av Efrag på uppdrag av EU-kommissionen och är en del av SME Relief Package – ett initiativ som syftar till att förenkla ESG-rapporteringen, minska den administrativa bördan och stärka företagens möjligheter till grön finansiering.

Videoserien består av tre delar: en introduktion till VSME-standarden, en genomgång av grundmodulens kärnkrav och en fördjupning i den omfattande modulen för mer avancerad rapportering.

Titta på del 1

Titta på del 2

Titta på del 3

Dagligvarukedjor saknar metanmål

En analys från Mighty Earth och Changing Markets Foundation visar att ingen av Nordamerikas och Europas 20 största dagligvarukedjor har åtagit sig att minska sina metanutsläpp, trots att gasen är minst 80 gånger kraftigare än koldioxid. Sju företag, inklusive Walmart och Sainsbury’s, har inte ens erkänt metanets roll i sin klimatpåverkan, och ingen av kedjorna rapporterar sina totala metanutsläpp.

FN rekommenderar en minskning av metanutsläpp med 40–45 procent till 2030, men 14 av de 20 granskade företagen saknar detaljerad rapportering om sina indirekta utsläpp. Mighty Earth och Changing Markets Foundation uppmanar nu dagligvaruhandeln att sätta tydliga metanmål, öka transparensen och främja växtbaserade proteiner. Hittills har endast Tesco, Carrefour, Schwarz Group (Lidl) och Ahold Delhaize åtagit sig att öka andelen alternativa proteiner.

Samtidigt varnar organisationen Ceres för ekonomiska risker kopplade till metanutsläpp och rekommenderar åtgärder som effektivare gödselhantering och förändrat djurfoder. Organisationen menar att aktörerna i livsmedelskedjan måste agera för att skydda både sin lönsamhet och klimatet.

Läs ”Clean up on aisle 3 – The methane mess supermarkets are hiding”

Så slår extremväder mot världens största städer

En ny studie visar att världens största städer allt oftare drabbas av kraftiga växlingar mellan torka och översvämningar. Fenomenet, kallat climate whiplash, innebär plötsliga skiften mellan extremt våta och torra perioder, vilket påverkar vattenförsörjning, matproduktion och infrastruktur.

Studien, som forskare vid University of Bristol har tagit fram på uppdrag av Water Aid, analyserade klimatförändringar i 112 städer och fann att 95 procent av dem visade en tydlig trend mot antingen torrare eller blötare väder. Bland de städer som drabbats hårdast av dessa snabba skiften finns Hangzhou i Kina, Jakarta i Indonesien och Dallas i USA. Samtidigt har 24 städer, däribland Madrid, Kairo och Riyadh, genomgått en mer permanent klimatförändring från våta till torra förhållanden eller tvärtom.

Forskarna varnar för att dessa klimatförändringar gör det svårare för städer att anpassa sig. I exempelvis Nairobi i Kenya har invånare först drabbats av svår torka med missväxt och döda boskap, för att sedan utsättas för extrema regn som orsakar översvämningar, förstörd infrastruktur och sjukdomsutbrott.

Enligt analysen beror dessa förändringar på den globala uppvärmningen, där högre temperaturer leder till både intensivare regn och mer avdunstning, vilket förvärrar både översvämningar och torka. Forskarnas slutsats är att världens städer måste anpassa sin infrastruktur snabbt för att hantera allt extremare väder, annars riskeras både människors liv och samhällens stabilitet.

Läs ”Water and climate: Rising risks for urban populations”

Wargön automatiserar fuktdetektering vid textilsortering

Wargön Innovation får finansiering från Stiftelsen Svensk Textilforskning, SST, för att investera i teknik som automatiskt identifierar fukt i insamlad textil. Erfarenheter från Danmark visar att en betydande andel av insamlat material är fuktigt, smutsigt eller mögligt, vilket leder till kostsamma manuella sorteringsprocesser och att material måste gå till förbränning. Målet med teknikfinansieringen är att minska materialförlust, förbättra arbetsmiljön och effektivisera sorteringen.

Den nya utrustningen använder nära-infraröd spektroskopi, NIRS, och förväntas sortera ut minst 40 procent av den fuktiga textilen utan manuell hantering. Behovet ökar inför EU:s krav på obligatorisk textilinsamling från och med 2025, då stora mängder material annars riskerar att gå till förbränning. Tekniken installeras i Wargön Innovations testanläggning och ska även göras tillgänglig för andra aktörer inom textilåtervinning.

Svensk elproduktion slog rekord – till 99 procent fossilfri

Svensk elproduktion var till 99 procent fossilfri under 2024, enligt ny statistik från Energiföretagen – en nivå som branschorganisationen beskriver som en milstolpe. Samtidigt hade Sverige de lägsta elpriserna i EU.

Enligt organisationen är rekordnivån resultatet av en stabil energimix med vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Minskad användning av fossila bränslen i kombination med ökad elproduktion från sol- och vindkraft har varit avgörande för utvecklingen.

Energiföretagen framhåller att länder som framgångsrikt ersätter fossila bränslen med konkurrenskraftiga fossilfria alternativ har bättre förutsättningar i den globala klimatomställningen. Sveriges kombination av låga elpriser, hög fossilfri andel och en växande energiinfrastruktur ger landet en stark konkurrensfördel internationellt