IT-jätten: Lärdomar och fallgropar från vår första CSRD-rapport
Dagens M&U 10 mars
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
De insikter och lärdomar som IT-konsultboalget Tietoevry fått från att ta fram sin första CSRD-rapport, väger på långa vägar upp den administrativa bördan som arbetet inneburit. Det säger bolagets hållbarhetsrådgivare Ulrika Lagerqvist Von Unge som varit med i arbetet med att ta fram rapporten.
– Det har blivit en slags översyn av hela verksamheten. Det leder till att hållbarhetsarbetet integreras på en djupare nivå i verksamheten. Nu behöver hållbarhetsteamet, finansavdelningen, HR och övriga affärsenheter dra åt samma håll. Det ställer höga krav på oss som organisation, men också på styrelsen, vilket är väldigt positivt, säger hon till Dagens M&U.
Att Tietoevry är tidigt ute med att släppa sin CSRD-rapport, handlar om att bolaget har sin juridiska hemvist i Finland, där CSRD började gälla redan den 1 januari 2024. Det vill säga ett halvår innan svenska företag träffades av reglerna. Det innebär att Tietoevry är ett av de första bolagen med verksamhet i Sverige att hållbarhetsrapportera enligt CSRD och den nya redovisningsstandarden ESRS.
Till andra som ska ta fram sin första CSRD-rapport, ger hon fyra råd. Det första är att utbilda ledningsgrupp och styrelse kring vad arbetet innebär. Det andra är att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och kompetens på plats. Det tredje är att ta hjälp av teknologi, som en redovisningsplattform, för sin rapportering. Det fjärde rådet är att börja i god tid.
– Den största fallgropen för oss var att vi inte förutspådde hur mycket tid det skulle ta. Så att börja i god tid, och förstå vad det innebär är nog mitt viktigaste råd, säger Ulrika Lagerqvist Von Unge.
Apoteket först ut med klimatberäknade leveransval
Distributionsbolaget Early Bird har, i samarbete med teknikföretaget Aimabel, utvecklat ett nytt API som beräknar klimatpåverkan från paketleveranser. Nu blir Apoteket den första e-handlaren att implementera lösningen, med målet att ge kunder möjlighet att välja mer klimatsmarta leveransalternativ redan under våren.
Den nya tekniken analyserar transportsträckor på adressnivå och kartlägger vilka fordon och drivmedel som används i varje led av leveranskedjan. Detta ger e-handlare en mer detaljerad bild av sina utsläpp och öppnar för mer hållbara logistiklösningar.
– Jag hoppas innerligt att vi kan skapa intresse kring det här som gör att vi kan förse våra kunder med information om andra transportörer på sikt, att fler nappar på det. Vi tror väldigt mycket på visibilitet för att våra kunder ska kunna göra informerade val, säger Christoffer Andersson, chef för logistikdrift på Apoteket, till Dagens M&U.
Second hand – hållbart eller en ny form av fast fashion?
Second hand-marknaden växer snabbt i Sverige, men experter varnar för att den kan driva på konsumtionen i stället för att minska nyproduktionen. Enligt Svensk Handel omsatte begagnatmarknaden 17 miljarder kronor 2024. Samtidigt ökar försäljningen av lågkvalitativa nyproducerade kläder via e-handelsjättar som Shein och Temu.
– Det är tydligt att vi får in mer och mer produkter som håller väldigt låg kvalitet. Det är ett stort problem, säger Myrornas vd Caroline Andermatt till Dagens M&U.
Emma Ytterstad, tidigare grundare av second hand-plattformen Rekitchen, påpekar att marknaden inte alltid är ekonomiskt hållbar och att skattesystemet missgynnar begagnathandel jämfört med nyproduktion.
– Det hade varit bättre om vi styr om mot andra typer av affärsmodeller som på riktigt kapar volymerna, säger Emma Ytterstad.
Malin Wennberg, forskare vid Stockholms universitet, anser att striktare lagstiftning, exempelvis EU:s producentansvar och kommande kemikalielagar, kan förändra marknaden och begränsa försäljningen av billiga engångsplagg.
– Företag som Shein och Temu kommer inte att kunna sälja sina befintliga produkter på den europeiska marknaden, säger hon.
Läs reportaget i Miljö & Utveckling
Åtta nya ledamöter utsedda till Miljömålsberedningen
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har utsett nya ledamöter till Miljömålsberedningen, den parlamentariska utredning som arbetar med Sveriges miljö- och klimatmål. Christofer Fjellner (M) fortsätter som ordförande, medan varje riksdagsparti representeras av en ledamot.
De nya ledamöterna är:
- Jytte Guteland (S)
- Martin Kinnunen (SD)
- Helena Storckenfeldt (M)
- Kajsa Fredholm (V)
- Rickard Nordin (C)
- Kjell-Arne Ottosson (KD)
- Katarina Luhr (MP)
- Elin Nilsson (L)
Beredningen har i uppdrag att utvärdera och föreslå hur det nationella etappmålet för 2030 kan anpassas till EU:s klimatåtaganden och styra mot Sveriges mål om nettonollutsläpp 2045. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2025.
Ny riskklassificering av främmande arter
SLU Artdatabanken har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera arter som utgör eller kan komma att utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.
Arbetet, som pågick under 2023–2024, involverade ett trettiotal experter som bedömde närmare 5 600 arter utifrån deras invasionspotential och ekologiska påverkan. Arterna har delats in i fem riskkategorier, från ”Ingen känd risk” till ”Mycket hög risk”. Totalt har 208 arter placerats i den högsta riskkategorin, däribland trädgårdsväxter som syrenbuddleja, som nu sprider sig i södra Sverige.
Riskklassificeringen ska ge myndigheter och förvaltare ett bättre underlag för att prioritera åtgärder och motverka spridningen av arter med stor negativ påverkan. Tidig upptäckt kan minska både ekologiska skador och ekonomiska kostnader.
Läs Risklistan för främmande arter 2024
Microsoft köper kolkrediter i Indien
Teknikjätten Microsoft köper 1,5 miljoner ton koldioxidborttagningskrediter från ett omfattande skogsprojekt i Indien. Affären, som sträcker sig över 30 år, är företagets största i Asien-Stillahavsregionen och sker i samarbete med Climate Impact Partners och Terra Natural Capital.
Krediterna är kopplade till Panna-afforestationsprojektet i delstaten Madhya Pradesh, där 11,6 miljoner träd planteras på 20 000 hektar. Projektet väntas ta bort totalt tre miljoner ton koldioxid, varav Microsofts köp motsvarar hälften. Hittills har 600 000 träd redan planterats, och initiativet syftar även till att skapa arbetstillfällen och ge lokalbefolkningen nya inkomstkällor genom fruktodling.
Microsoft är världens största köpare av koldioxidkrediter och har tidigare i år tecknat liknande avtal i USA och Brasilien. Samtidigt möter bolaget kritik för att investera i klimatprojekt samtidigt som det samarbetar med fossilindustrin, något som vissa menar är ett försök till ”greenwashing.”