Matexperten: Så kan företag agera för en mer hållbar livsmedelsproduktion

Biologisk mångfald Det blir allt tydligare att livsmedelsproduktionen är den största drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald. Det konstaterar Världsnaturfonden i en ny rapport som också lyfter vad företag kan göra för att vända utvecklingen.
– Där problemen finns, finns också lösningarna, säger WWF:s matexpert Anna Richert till Miljö & Utveckling.

Matexperten: Så kan företag agera för en mer hållbar livsmedelsproduktion
Anna Richert, matexpert WWF. Foto: Adobe Stock/ Saga Sandin / WWF.

Läget för planetens biologiska mångfald blir alltmer akut. Det står klart i WWF:s Living Planet Report som presenterades förra veckan. Sedan 1970 har bestånden av däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur minskat med 73 procent.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Den huvudsakliga orsaken bakom utvecklingen är livsmedelsproduktionen, konstaterar WWF. Enligt rapporten hotas 80 procent av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land av habitatförlust som orsakas av jordbruket. Samtidigt står livsmedelsproduktionen bakom 70 procent av vattenanvändningen och över en fjärdedel av växthusgasutsläppen.

– Det är tydligt att en stor del av markomvandling, avskogning och omvandling av livsmiljöer orsakas av livsmedelsproduktionen. Det vill vi sätta ljus på, säger Anna Richert, som är matexpert på WWF till Miljö & Utveckling.

Lösningar för att vända utvecklingen

Och där problemen finns, finns också lösningarna menar hon. För att vända utvecklingen lyfter rapporten behovet av att satsa mer på naturvänlig produktion, ändrade matvanor med mer växtbaserad kost, minskat matsvinn samt att styra kapital mot en mer hållbar produktion.

Och för företag finns det mycket att ta tag i.

– Det här blir en alltmer aktuell fråga för företagen. Nu måste man analysera sina värdekedjor och kolla på risker för biologisk mångfald. Det är särskilt utmanande för dagligvaruhandel och de stora måltidsleverantörerna som har många olika produkter att förstå var deras risker ligger. Det är ett arbete som pågår, men det är mycket mer som behöver göras.

Det företag behöver göra menar hon är att dels minska sin egen negativa påverkan på den biologiska mångfalden, dels minska den negativa påverkan utanför värdekedjan.

– Det handlar också om att bidra positivt genom naturvårdsinsatser, både i och utanför sin egen verksamhet, säger Anna Richert.

Hur långt har företag kommit i det arbetet?

– Det finns en stor skillnad i mognadsgrad, och hur man tar sig an frågan. Men det går framåt och vi ser att företag börjar samarbeta allt mer. De som ligger långt fram gör riskanalysarbete. Nu behöver vi bara se att det omsätts i konkreta aktiviteter också.

Hur kan minska sina egna risker?

– En dagligvaruhandel exempelvis behöver gå igenom sina värdekedjor. De behöver kolla vart till exempel deras kaffe kommer ifrån, vad finns det för risker där kaffet produceras och hur kan man komma till rätta med problem. Ska man använda någon certifiering, ställa inköpskrav, flytta från ett område till ett annat. Det faller mycket på väldigt mycket på inköpssidan hos företagen. Det är där analyserna behöver göras, och de största förändringarna behöver ske.

Slutligen beskriver Anna Richert EU:s kommande avskogningsförordning som en viktig lagstiftning för att komma till rätta med förlusten av biologisk mångfald. Lagen har varit i ropet den senaste tiden då EU-kommissionen, efter påtryckningar, meddelat att de vill skjuta fram genomförandet med ett år. Anna Richert säger att WWF är oroliga för vad det kan innebära.

– Lagen är väldigt viktig för att mota bort produkter som är producerade genom global avskogning. Därför är det viktigt att företag fortsätter att leverera och hjälper till att synliggöra att de är redo att göra de förändringar som krävs i den här lagen, avslutar hon.

Fakta

WWF: Så ställer vi om livsmedelsproduktionen

Naturpositiv produktion: Öka hållbar matproduktion utan att skada naturen. Naturpositiv produktion innebär en mer naturvänlig produktion. Målet är ett hållbart och motståndskraftigt system som gynnar både människor och planeten. Och människor måste stå i centrum – särskilt jordbrukare och fiskare.

Hållbar kost: Säkerställa hälsosam mat för alla utan att riskera tipping points. En hållbar mathållning kräver förändringar. I utvecklade länder och urbana miljöer behövs en större andel växtbaserade livsmedel och mindre mängd animaliska produkter, medan länder med undernäring kan behöva öka konsumtionen av näringsrika livsmedel, inklusive animaliska produkter. Hållbara val av fisk och skaldjur, som musslor, kan också bidra till en hälsosam kost.

Minska matsvinn: Minska förluster och svinn så att mer mat konsumeras. Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad eller slösas bort. Det motsvarar cirka 1,3 miljarder ton mat per år. Matsvinn står för mellan 8–10 % av alla utsläpp av växthusgaser i världen.

● Finansiering och förvaltning: Stödja hållbara och motståndskraftiga livsmedelssystem. För att minska miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen, förbättra kosten och minska livsmedelsförluster och matsvinn krävs stora investeringar. Food System Economics Commission uppskattar att det behövs mellan 200 och 500 miljarder USD per år fram till 2050.

Källa: WWF Living Planet Report 2024.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.