Fler storinvesterare uppmanar EU att stoppa ny oljeutvinning i Arktis

Brevet skickades i samband med att EU reviderar sin Arktisstrategi. Undertecknarna uppmanar kommissionen att behålla sitt motstånd mot ny olje- och gasutvinning i Arktis och pekar bland annat på klimatpåverkan, risker för den biologiska mångfalden, energisäkerhet och säkerhetspolitiska aspekter. I brevet hänvisas också till analyser som enligt undertecknarna visar att nya arktiska olje- och gasprojekt inte skulle bidra till Europas energiförsörjning på kort sikt, samtidigt som de riskerar att låsa fast investeringar i fossil infrastruktur.

Samtidigt har utvecklingen av det norska oljefältet Wisting i Barents hav åter aktualiserats. Fältet beskrivs som världens nordligaste planerade oljeutbyggnad och är det enda nya oljeprojekt som för närvarande övervägs i den norska delen av Barents hav.

Swedbank Robur uppger att beslutet att skriva under uppropet är kopplat till den pågående översynen av EU politik.

– EU ser just nu över sin strategi för Arktis, där synen på framtida olje- och gasutvinning är en av frågorna som diskuteras. Vi ville bidra med ett investerarperspektiv och lyfta vikten av att den framtida strategin tar hänsyn till långsiktiga risker kopplade till natur, energi och säkerhet, säger Pia Gisgård, chef för hållbarhet och ägarstyrning på Swedbank Robur.

På frågan vilken signal bolaget vill skicka till olje- och gasbranschen betonar hon att uppropet riktar sig till EU-kommissionen.

– Uppropet riktar sig till EU-kommissionen och handlar om den framtida Arktisstrategin. Vi investerar inte i olje- och gasbolag. Som aktiva ägare utgår vi från det enskilda bolagets verksamhet, sektor och de hållbarhetsrisker och möjligheter som är mest relevanta för bolaget.

Länsförsäkringar beskriver beslutet att ansluta sig som en del av ett bredare ställningstagande kring energiomställningen.

– Om inte klimatkrisen är skäl nog att stoppa nya olje- och gasprojekt i Arktis, visar situationen i Hormuzsundet hur sårbart vårt fossilberoende gör oss. Vår energiförsörjning ska byggas på det fossilfria, inte på importerad olja från diktaturer. Genom att skydda Arktis tar vi ansvar både för klimatet och den unika biologiska mångfalden i en av världens mest sårbara regioner, samtidigt som vi minskar vår exponering för globala kriser, säger Kristofer Dreiman, hållbarhetschef på Länsförsäkringar.

När det gäller Wistingprojektet uppger Länsförsäkringar att bolaget sedan flera år exkluderar företag vars huvudsakliga verksamhet är prospektering och utvinning av nya olje- och gasfyndigheter.

– Ur ett finansiellt perspektiv bedöms dessa investeringar ha förhöjd risk i omställningen från fossil energi. Ur ett klimatperspektiv behöver denna fyndighet helt enkelt inte utvinnas. Det finns redan ett betydande överskott av olja och gas hos världens fossila bolag jämfört med vad som krävs för att klara utsläppsminskningarna enligt Parisavtalet. För oss som ägare och investerare behöver vi, tillsammans med andra, fortsatt driva på för en omställning både mot bolag och politiska beslutsfattare. Ur såväl ett affärs- som samhällsperspektiv är det en mer eftersträvansvärd utveckling för att framtidssäkra samhället, säger Kristofer Dreiman.

Enligt Jakob König, expert på hållbar finans och grundare av Fair Finance Guide Sverige, innebär de nytillkomna investerarna att uppropet får större tyngd.

– Det gör stor skillnad. När så många stora investerare är kritiska till oljeexpansionen i Arktis skickar det en stark signal till politikerna i Bryssel. Det blir en mycket större tyngd än när bara forskare och miljöorganisationer står bakom.

Han menar också att tidpunkten är betydelsefull eftersom den sammanfaller med att arbetet med Wistingprojektet åter tagit fart.

– Det är en stark kontrast. Det visar att de svenska aktörerna väljer att vara en del av lösningen på klimatkrisen medan Norge försöker låsa in Europa i ett fortsatt fossilberoende. Det är en cynisk och kortsiktig strategi som Norge sysslar med.

Jakob König anser vidare att investerarnas möjlighet att påverka utvecklingen främst ligger i politisk påverkan snarare än genom ägarstyrning av olje- och gasbolag.

– Just när det gäller oljebolag är ägarpåverkan ingen framkomlig väg. Det har många redan insett och kastat ut oljebolagen från sina investeringar. Det går liksom inte att få ett oljebolag att sluta med olja. Det är lika utsiktslöst som att få ett skogsbolag att sluta med skog. Därför är det bra att de försöker påverka politiken istället. Det tjänar investerarna även ekonomiskt på eftersom de har större exponering mot grön energi som ju gynnas av en starkare klimatpolitik.