Kritik mot Boverkets klimatförslag: ”Tillbaka på ruta ett”

Gabriel Leding, medgrundare av AI-bolaget Veriad, som utvecklar digitala verktyg för klimatberäkningar och klimatdeklarationer, anser att Boverket underskattar konsekvenserna.

– Det här är inte en paus eller en lättnad. Utan det är ett fullständigt bortfall av redovisningskravet, säger han.

Gabriel Leding säger att byggherrar, entreprenörer och konsulter sedan lagen om klimatdeklaration infördes 2022 behövt bygga upp kunskap och rutiner för att samla in och redovisa klimatdata. Enligt honom har arbetet varit särskilt krävande för mindre företag.

– Det har inte varit en dans på rosor utan det här har tagit tid, kostat pengar och delvis också krävt ett kulturskifte i en bransch som traditionellt är ganska konservativ.

Han befarar att rutinerna försvinner när lagkravet tas bort. Medarbetare kan byta jobb, interna processer avvecklas och relationer med konsulter och leverantörer upphöra.

– När 2030 kommer är jag rädd att vi kommer vara tillbaka på ruta ett. Då också med ett betydligt tyngre regelverk att implementera utan den här mjukstarten som en gång motiverade hela ansatsen.

Boverket bedömer risken som liten

Kristina Einarsson, projektledare för Boverkets utredning, säger att Boverket har diskuterat risken att kompetens och rutiner försvinner, men att myndigheten bedömer den som liten.

– Vi har diskuterat risken. Men vi har bedömt att den är liten, eftersom det kommer mer omfattande krav redan 2030.

Boverkets rapport är en del av genomförandet av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD. Myndigheten föreslår att dagens lag om klimatdeklarationer upphävs och att nya krav på beräkning och redovisning förs in i plan- och bygglagen.

Enligt Boverket skulle parallella regelverk bli svåra att tillämpa, eftersom dagens klimatdeklarationer och de kommande kraven inte omfattar samma byggnader och inte kräver samma typ av redovisning.

Kristina Einarsson säger att myndigheten har övervägt om dagens regler skulle kunna finnas kvar under övergången.

– Det är olika byggnader som omfattas av de här nya reglerna jämfört med befintliga regler. Vi såg att det här skulle bli väldigt svårt att kommunicera ut.

Hon säger att dagens regler ändå behöver upphävas när systemet ändras.

– Man är ändå tvungen att upphäva de här reglerna förr eller senare. Eftersom vi har utgått ifrån kraven i EU-rätten, i EPBD, så landar vi också i att vi behöver upphäva de här så tidigt som möjligt.

I konsekvensanalysen jämför Boverket det valda alternativet med andra lösningar. Ett alternativ som myndigheten analyserar är att låta de nya reglerna omfatta alla berörda byggnader redan från 2028. Det skulle enligt Boverket kunna ge snabbare kunskapsuppbyggnad och tidigare påverkan på marknaden, men också högre initial administrativ belastning och större påverkan på små och medelstora företag.

Gabriel Leding ifrågasätter att administrativ belastning för små och medelstora företag används som argument för ett stegvis införande.

– De små och medelstora företagen har redan burit den initiala administrativa bördan. Det gjorde de när lagkravet trädde i kraft 2022. Nu riskerar det som byggts upp att monteras ned, säger han.

Kristina Einarsson säger att den administrativa börda som företagen har burit hittills gäller dagens regler, inte de kommande kraven.

– Det är utifrån de gamla reglerna. De har ju inte anpassat sig efter de nya reglerna, säger hon.

Gabriel Leding vill inte behålla dagens klimatdeklaration oförändrad. Han vill att Boverket utreder ett fortsatt krav på klimatberäkning eller klimatredovisning för byggnader mellan 100 och 1 000 kvadratmeter under tiden fram till 2030.

Boverket föreslår också att klimatdatabasen utvecklas, att energideklarationsregistret anpassas och att ny information och vägledning tas fram. Kristina Einarsson säger att vägledningen kan bli ett stöd för de företag som inte omfattas av de nya kraven förrän 2030.

– Vägledning kommer hösten 2027. Då får byggbranschen möjlighet att börja förbereda sig och ställa om till de här mer omfattande kraven.

Hon säger samtidigt att företag som väntar kan få svårt att klara införandet.

– Det finns alltid en risk att man inte påbörjar det här arbetet. Men då kommer det vara ganska tufft för dem från 2030.

Boverkets förslag är inte beslutat. Regeringen avgör om lagen om klimatdeklarationer ska upphävas och hur de nya reglerna ska genomföras.