Max satsar på “1 000-årig” koldioxidlagring – ny metod i klimatstrategin

Biokol framställs genom att biomassa hettas upp i en syrefattig miljö, en process som kallas pyrolys. Om ett träd bryts ner naturligt i skogen så går koldioxiden upp till atmosfären igen direkt. Om det i stället då läggs in i pyrolyspanna blir det biokol, och när man lägger ut det i jord bryts inte det ner på tusen år, utan ligger kvar, beskriver Kaj Török.

Utöver klimatnyttan lyfter han även möjliga effekter för jordbruket, som förbättrad markkvalitet och minskat behov av gödsel.

– Den suger åt sig fukt, den minskar behovet av konstgödsel och kan öka produktionen på åkrar.

Krediterna verifierats enligt Rainbow-standarden, som mäter halten inertinit (en mycket stabil form av kol) i kolet för att bedöma lagringstiden.

Del av bredare klimatstrategi

Kaj Török berättar att fokus i ökande grad ligger på att minska utsläppen snarare än att kompensera dem.

– Vi satsar mer än tidigare på att minska våra utsläpp. Så vi har inte lika stort fokus på att fånga koldioxid. Men vi har tyckt att det här har varit viktigt att stötta.

Enligt företagets egen beskrivning används olika typer av krediter för olika utsläppskategorier: biokol för direkta utsläpp (scope 1) och återbeskogning för inköpt energi (scope 2).

Vill se fler investeringar

Max bedömer att krediterna från Hjelmsäter kan vara de första i sitt slag med verifierad lagringstid på 1 000 år. Bolaget uttrycker en förhoppning om att fler företag ska följa efter.

– Jag hoppas ju på att det är fler som kommer vilja investera i det här.

Han lyfter även tidsaspekten som central.

– Här har vi ett sätt att fånga koldioxid som lagrats minst lika länge som utsläppen hade varit uppe i atmosfären.

Han menar också att metoden kan få flera effekter samtidigt.

– Det har ju chansen att både fånga koldioxid från atmosfären samtidigt som den kan göra jordbruket mer produktivt, avslutar han.