Inga produkter i varukorgen.
Så ska den tunga fordonsindustrin minska naturpåverkan – bortom utsläppen
Transport
Eldrivna lastbilar och bussar minskar utsläppen men ökar trycket på naturresurser. Påverkan i leverantörskedjan kräver åtgärder som hållbara inköp och cirkulära lösningar – enligt en ny rapport.
Foto: Adobe Stock/ press
I den nya rapporten ”Looking beyond greenhouse gas emissions—Interlinkages between the commercial vehicle sector and nature”, författad av WWF Sverige med stöd av Traton Group analyseras hur industrin för lastbilar och bussar påverkar och är beroende av naturen genom hela värdekedjan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Studien visar att omställningen till eldrivna lastbilar och bussar minskar utsläppen i användningsfasen men ökar efterfrågan på material som litium, aluminium och sällsynta jordartsmetaller. Utvinningen av dessa råvaror kan innebära påverkan på vattenresurser, biologisk mångfald och lokala ekosystem, särskilt i områden där miljöförhållandena redan är ansträngda.
– Syftet med studien var att vi behöver bredda perspektivet kring naturpåverkan och inte bara prata om klimat. Företagens framtida affär bygger på att man kan elektrifiera på olika sätt och bli av med fossila bränslen. Men man behöver förstå vilka konsekvenser det får. Man får potentiellt andra problem på halsen kopplat till gruvbrytning, avskogning eller utsläpp av farliga ämnen, säger Mats Landén, näringslivsexpert på WWF Sverige.
Hos Traton Group har samma frågor blivit alltmer centrala, säger bolagets hållbarhetschef Andreas Follér.
– Vi kom fram till någonting som vi misstänkte när vi gick in i detta: att naturrisker är värdekedjerisker för sektorn och därmed affärsrisker. Vi ville förstå dem bättre, säger Andreas Follér.
Han betonar att samarbetet med WWF handlar om att undvika att lösa ett hållbarhetsproblem på bekostnad av ett annat.
– Vi behöver förstå naturrelaterade risker för att kunna se till att vi inte löser hållbarhetsproblem och samtidigt skapar nya.
Elektrifieringen minskar utsläppen från transporterna, men förändrar riskbilden, konstaterar rapporten.
– Man kan säga att vi flyttar riskerna från nedströms när våra fordon används, till uppströms mot råvarorna, säger Andreas Follér.
Även från WWF betonas behovet av att förstå beroenden i värdekedjan.
– Man måste mappa och försöka förstå vilka beroenden man har. För det är inte alla som har tänkt så långt. Man måste förstå vilka risker man har och sen börja jobba på vad man måste göra. Sen är det viktigt att jobba med samverkan med andra aktörer och söka upp dem och diskutera det här, säger Mats Landén.
Fokus på inköp, cirkularitet och innovation
Tre områden pekas i rapporten ut som särskilt viktiga för att minska risker och påverkan. Det första är hållbara inköp, där företag kan ställa krav på leverantörer och använda standarder för ansvarsfull råvaruförsörjning. Det andra är cirkulära lösningar, som ökad återvinning av metaller och batterier. Det tredje är innovation i material och produktutveckling för att minska behovet av nya naturresurser.
– Man behöver ha mer effektiva innovationsprocesser och designa sina produkter så att de är mindre materialkrävande och att man kan ordna återanvändning bland annat, säger Mats Landén.
Andreas Follér betonar behovet av bättre kontroll i leverantörsledet.
– Vi behöver fördjupa vår riskkartläggning och spårbarheten av våra material, säger Andreas Follér.
Från WWF lyfts samtidigt vikten av att väga risker och möjligheter.
– Det är viktigt att titta på vilka möjligheter och risker man har. Och att man säkrar upp det som gör affären osäker i framtiden, säger Mats Landén.
Andreas Follér pekar också på behovet av ett bredare politiskt samtal.
– Jag tror att vi behöver ha ett mycket mer avancerat samtal kring både klimat och natur tillsammans. Vi kan inte lösa den ena utan att ta hänsyn till den andra, säger han.
