Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Skogsbruk och bete större klimathot än man trott
Klimat Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskare tidigare antagit. Det gäller både vid avskogning och normalt skogsbruk. Det visar ny forskning som publiceras i Nature.
Creative Lab / Shutterstock.com
All världens vegetation lagrar stora mängder kol, just nu 450 miljarder ton. Om inga människor hade brukat jordens mark hade vegetationen enligt uppskattningar lagrat dubbelt så mycket kol. Nu har forskare studerat hur mycket av den här minskningen som beror på större ingrepp, som när skogar förvandlas till åkermark eller städer och vägar.
Förvånande nog visade det sig att avskogning bara orsakar lite mer än hälften av minskningen. Skogsbruk och bete orsakar nästan hälften av världens vegetations minskade lagring av kol.
– Våra resultat visar att konsekvenserna av skogsbruk och bete är mycket större än vad som tidigare antagits. Brukade skogar lagrar ungefär en tredjedel mindre kol än orörda skogar gör, säger Karl-Heinz Erb från det österrikiska Alpen-Adria universitetet, som lett studien.
Stora konsekvenser för framtidens energipolitik
Upptäckten kan innebära stora konsekvenser för framtidens klimat- och energipolitik, bland annat eftersom den tydligt påvisar sambandet mellan de minskande kollagren i skogarna och användandet av biomassa för att utvinna energi.
– Nu kan vi få tillräckligt bra information om hur vegetationen och biomassan ser ut över hela jordklotet, och vi kan också se effekterna av skogsbruk och inte bara av avskogning, säger Martin Thurner, forskare vid Stockholms universitet, som arbetat med studien.
Kan kompensera för tolv år av utsläpp
Forskarna menar att om man helt slutar med jordbruk och skogsbruk, för att låta jordens vegetation återgå till sitt naturliga stadium, så skulle det kompensera för ungefär 50 år av dagens utsläpp av koldioxid.
Men forskarna föreslår som en mer möjlig väg, att återställa brukade skogar till 90 procent av sin naturliga förmåga att lagra kol, vilket skulle kompensera för sju till tolv år av dagens koldioxidutsläpp.
Läs studien här.
