Inga produkter i varukorgen.
Största klimatprojekten fortsätter leverera tveksamma utsläppskrediter
Klimatkompensation Nästan en fjärdedel av världens klimatkompensation 2024 kom från projekt med låg sannolikhet att ge verkliga utsläppsminskningar. Det visar en ny granskning som ifrågasätter marknadens trovärdighet trots pågående reformer.
Foto: Adobe Stock
43 av världens största projekt för klimatkompensation bedöms ha levererat sammanlagt 47,7 miljoner utsläppskrediter med bristande trovärdighet under 2024. Det motsvarar närmare en fjärdedel av den totala volymen inom den frivilliga klimatkompensationsmarknaden, VCM. Det visar en analys från organisationen Corporate Accountability.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten bygger på data från 47 av de hundra största projekten globalt, samtliga med bedömningar från ratinginstitutet BeZero. Av dessa klassas 43 projekt som problematiska. 35 av dem anses ha särskilt låg sannolikhet att leva upp till löftet om minskade växthusgasutsläpp. Bland de hårdast kritiserade projekten finns dessutom 14 av de 25 största projekten i världen.
De vanligaste problemen rör dubbelräkning, brist på additionalitet, osäkerhet kring projektens långsiktighet och risk för att utsläpp flyttas snarare än minskar. De flesta av de ifrågasatta projekten är lokaliserade i länder i det globala syd. Enligt rapporten återfinns bara tre av de 43 projekten i det globala nord, medan mer än 90 procent av krediterna kommer från projekt i exempelvis Brasilien, Indien, Malawi och Peru.
Marknadsledande Verra har certifierat merparten av projekten och står bakom över 90 procent av de ifrågasatta krediterna. Även andra registratorer, som Gold Standard och Climate Action Reserve, förekommer i granskningen.
Projekt inom skog och markanvändning är överrepresenterade, totalt 23 stycken. Därefter följer 15 förnybara energiprojekt, främst inom vattenkraft, sol och vind. Fyra hushållsprojekt med effektiva spisar samt ett industriprojekt förekommer också.
Flera av projekten har tidigare uppmärksammats för uteblivna fördelar för lokalbefolkningen, brist på samtycke och oklarheter kring markrättigheter. Bland annat kritiseras projekt i Kongo-Kinshasa och Brasilien för att drivas utan tillräcklig lokal förankring och för att ha lett till ökade konflikter kring markanvändning.
Trots att branschens aktörer lanserat initiativ för att höja kvaliteten – ofta kallat VCM 2.0 – anser rapportförfattarna att dessa insatser ännu inte har åtgärdat de grundläggande problemen. Frågan kvarstår enligt rapporten om den frivilliga marknaden kan spela en trovärdig roll i det globala klimatarbetet.
