Så ska Charm-fabriken få fler hållbara livsmedel till marknaden

Livsmedel Efter Polarbrödsbranden blev det tydligt hur sårbart det norrländska livsmedelssystemet kan vara. Nu hjälper Charm-fabriken företag att utveckla nya produkter, hitta samarbeten och ta steget från idé till marknad.

Så ska Charm-fabriken få fler hållbara livsmedel till marknaden
Foto: Fredrik Broman

När Polarbröds bageri i Älvsbyn förstördes i en brand 2020 blev sårbarheten i det norrländska livsmedelssystemet tydlig. Om en av regionens största livsmedelsaktörer saknade ett lokalt skyddsnät, hur såg det då ut för mindre företag?

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Frågan blev en av utgångspunkterna för Charm-fabriken, ett treårigt projekt som ska stärka en hållbar livsmedelsproduktion i norra Sverige. Projektet drivs av Älvsbyns kommun tillsammans med Charm i Norr ekonomisk förening och ska skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att utveckla produkter, hitta samarbeten och bygga verksamheter.

Nu återstår knappt ett år av projekttiden. Arbetet går därmed in i en avslutande fas, där projektgruppen både ska hinna genomföra de återstående insatserna och hitta en modell för hur verksamheten kan leva vidare.

– Det får inte sluta nu bara för att projektet har slutat. Vi måste hitta ett sätt att fortsätta samarbeta och jobba tillsammans, säger Maja Berggren, projektledare för Charm-fabriken.

Ett labb för produkter och samarbeten

En del av projektet är ett food lab i Älvsbyn. Där kan företag utveckla och testa produkter, samtidigt som platsen fungerar som en mötespunkt för olika aktörer i livsmedelssystemet.

Projektet ordnar också utbildningar, inspirationsdagar och nätverksträffar. Under det senaste halvåret har bland annat företag arbetat med att hitta nya sätt att använda sitt livsmedelssvinn.

– Vi har elva företag som vill hitta nya sätt att använda sitt svinn. Vi hjälper till att koppla ihop företag där de kan göra collabs och göra saker tillsammans. Exempelvis när det gäller livsmedelssvinn har flera spännande produkter tagits fram genom samarbeten mellan företag som annars inte hade mötts.

Enligt Maja Berggren är just möjligheten att föra samman företag en viktig del av projektets nytta. Små företag saknar ofta kontakterna och resurserna för att själva hitta rätt samarbetspartner.

Charm-fabriken har också byggt upp en sensorisk panel med mellan 50 och 60 utbildade konsumenter i Älvsbyn. De hjälper företagen att testa och bedöma nya produkter.

– När man utvecklar produkter frågar man grannen eller familjen om det här är gott. Och så säger de att det är gott. Och så blir det sällan mycket mer än så. Då kände jag att här skulle vi faktiskt kunna skapa värde för många samtidigt. Så vi har bjudit in konsumenter, privatpersoner i Älvsbyns kommun som har tränats och screenats.

Maja Berggren ser flera orsaker till att mindre livsmedelsföretag har svårt att få sina produkter till marknaden. Ekonomin är en del, men företagen kan också sakna kunskap om prissättning, budgetering, försäljning och regelverk.

– För mindre företag handlar det många gånger om att våga ta steget från att hålla på med det här på hobbybasis och att ha ett annat heltids- eller halvtidsjobb, till att våga ta steget och faktiskt våga satsa på sin verksamhet.

Nästa steg, att expandera och kanske börja anställa, kan kännas ännu större.

Maja Berggren berättar att projekt som Charm-fabriken kan bidra med stöd kring budgetar, affärsmodeller och samarbeten. Även livsmedelslagstiftningen kan vara ett hinder, särskilt för den som inte tidigare har arbetat i branschen.

– Om man inte kan regelverket, kan det nog vara skrämmande att ge sig in i.

För att bygga ett mer hållbart och robust livsmedelssystem räcker det samtidigt inte att hjälpa företag i produktutvecklingen. Maja Berggren pekar på lönsamheten i primärproduktionen som en grundläggande utmaning.

– Primärt skulle jag vilja säga att vi har en utmaning i primärproduktionen att få till lönsamhet.

Hon menar att de ekonomiska villkoren måste förbättras för att nästa generation ska vilja investera och arbeta i branschen.

– Det är inte jättelockande att ta ett jobb eller investera mycket pengar med stora risker kopplade till skörden och att man faktiskt inte ens får avkastning. Och sen får man dessutom inte bra betalt.

Som jämförelse lyfter hon Finland, som har en högre självförsörjningsgrad än Sverige.

– Jag skulle önska att vi kunde lära lite grann av dem. Vi behöver inte ens uppfinna hjulet.

Så kan företag bidra

Utifrån arbetet i Charm-fabriken har Maja Berggren två råd till företag.

För företag utanför livsmedelsbranschen handlar det om att använda inköpen för att stärka den lokala produktionen.

– Det är viktigt att göra det man kan. Som företag kan man välja att ta in lokala produkter. Man kan inte säga att det inte går att få tag på lokala produkter, för det gör det. Det går att få tag på lokala produkter både via distributörer och dagligvarukedjorna som jobbar med att tillhandahålla leveranser till företag. Att man prioriterar det tror jag är jätteviktigt.

Till företag som själva producerar eller utvecklar livsmedel är rådet att söka hjälp när arbetet har stannat av.

– Om man känner att man står och stampar, kolla runt. Vad finns det för stöd att få? Vad finns det för intresseorganisationer, projekt och andra initiativ som faktiskt kan hjälpa en att komma vidare och prioritera rätt saker?

– Oftast finns det mycket stöttning som man kan få, som man inte ens vet om.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste