8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Det verkar regeringarna att strunta i. Enligt den brittiska tidningen The Guardian har länderna hittills nominerat 14 män och fem kvinnor. Sju länder återstår, mycket tyder på att det inte kommer att förändra könsfördelningen.

Enligt the Guardian innebär det med säkerhet att den nya kommissionen kommer att 22–26 procent kvinnor, jämfört med 44 procent i den förra kommissionen.

Borås leder EU-projekt om cirkulär textilindustri

Nu inleds ett nytt EU-projekt som ska undersöka hur textilavfallshanteringen kan bli mer cirkulär. Sju europeiska kommuner delar i arbetet, som leds av Borås Stad. Projektet ska också undersöka lösningar på hur EU:s krav om separat insamling av textilavfall ska gå till i praktiken.

Projektet, som går under namnet TEXAD, pågår fram till den 30 juni 2028. Projektet sker också i samverkan med Borås Energi och Miljö, Science Park Borås, Nordiska Textilakademin, Boråsregionen, Rise och Västra Götalandsregionen.

– Omställningen till cirkularitet inom textilindustrin är inte något som vi som kommun kan lösa på egen hand, utan vi måste hitta lösningar tillsammans för att få till förändring, säger Caroline Carlsson kommunikationsansvarig i projektet i en kommentar.

Förslag om ökade kvoter för sillfiske

EU-kommissionen har i veckan presenterat delar av sina förslag inför ministerrådets beslut om nästa års fiskekvoter. Förslaget är ökade kvoter för flera sillar, men lägre kvoter för lax och skarpsill.

Förslagen baseras, enligt kommissionen, på Internationella havsforskningsrådet, ICES, förslag. De menar att flera fiskebestånd står inför en mycket allvarlig situation. Bland annat förelår EU-kommissionen en ökning av strömmingkvoten med 108 procent i centrala Östersjön.

Förslag på strömmningkvoterna för Bottenhavet och Bottenviken har inte kommit, varken från EU-kommissionen eller ICES. Den 21–22 väntas ministerrådet ge ett slutgiltigt besked om de nya fiskekvoterna.

Hon kan bli ny klimatkommissionär

Teresa Ribera framstår alltmer som den troligaste kandidaten till posten som EU-kommissionär för klimat och miljö, efter att Spaniens på onsdagen officiellt nominerade henne till posten som landets EU-kommisionär.

Hon är för närvarande Spaniens miljö- och energiminister sedan 2018 och är medlem i Spaniens socialistiska arbetarparti, PSOE. I denna roll har hon drivit Spaniens gröna agenda, inklusive en snabbare övergång till förnybara energikällor och en minskning av landets beroende av fossila bränslen, särskilt gas och kärnkraft.

Teresa Ribera har uttrycket ett starkt engagemang för att fortsätta driva den gröna omställningen i EU, även när andra EU-politiker har börjat backa från vissa av den gröna givens mer kontroversiella delar. Hon har betonat behovet av att hålla fast vid den ursprungliga gröna agendan och dessutom föreslagit att den ska bli mer ”social” för att minska också minska ekonomiska klyftor i Europa.

Miljöorganisationer drar EU inför rätta

Under veckan har miljöorganisationer dragit EU inför rätta i två separata fall. Det ena fallet står miljöorganisationerna, Climate Action Network (CAN) Europe och Global Legal Action Network (GLAN) bakom. De menar att unionens klimatmål är ”grovt otillräckliga”. Tidigare i år lämnade de formellt in sin stämningsansökan till EU-domstolen och på måndagen lämnade de in sina sista skriftliga argument där de utvecklar sin kritik.

Organisationerna anser att EU:s övergripande mål på 55 procents utsläppsminskning till 2030 inte räcker, utan vill se 65 procent. Men rent juridiskt blir det svårt att driva det inför domstol. Därför riktar sig organisationerna i sin stämningsansökan in på mer specifika mål. Närmare bestämt klimatmålen inom den så kallade ansvarsfördelningsförordningen, som inte ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter utan som medlemsstaterna själva ansvarar över. Det handlar om klimatmål inom bland annat jordbruk, avfall, transporter och småindustri.

Det andra målet handlar om att EU-kommissionen vill klassa flyg och sjöfart som hållbara investeringar i EU-taxonomin. Det har nu fått fem miljöorganisationer att lämna in en stämningsansökan till EU-domstolen. I stämningsansökan, som lämnades in på tisdagen, skriver organisationerna att EU:s kriterier är för generösa och undergräver hela syftet med taxonomin, då flyg och sjöfart släpper ut stora mängder växthusgaser.

Uppsala har unionens renaste luft

Uppsala och Umeå toppar listan på städer i Europa med bäst luft, enligt en rapport som Europeiska miljöbyrån, EEA, står bakom. Rapporten har granskat luftkvaliteten i 375 europeiska städer. Uppgifterna baseras på över 500 övervakningsstationer under 2022 och 2023.

Fyra ytterligare svenska städer finns med på listan. Det är Norrköping på plats 7, Stockholm på plats 11, Göteborg på plats 19 och Malmö på plats 41.

Endast i 13 av städerna är nivåerna av hälsoskadliga partiklar lägre än WHO:s riktlinjer. Samtidigt visar rapporten att tre av fyra européer bor i områden med för höga nivåer av luftföroreningar.

Ny kemikaliegrupp kan begränsas i EU

Azridiner, som vanligtvis används i lim, tätningsmedel, färgämnen och läder, kan komma att begränsas ytterligare. Förslaget kommer från EU:s kemikaliemyndighet Echa som identifierat stora risker med ämnet. Totalt handlar det om 14 ämnen som innehåller Azridiner, varav två pekas ut som särskilt farliga då de kan framkalla cancer.

Nya utsläppshandeln: Många ovetandes om sin roll

EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska vara fullt implementerat år 2028. Men redan den 1 november i år förväntas lagen träda i kraft i Sverige och vid årsskiftet ska alla svenska verksamhetsutövare som omfattas av lagen ha ett tillstånd från Naturvårdsverket.

Problemet är Naturvårdsverket inte vet vilka företag som behöver tillståndet man ska dela ut. Ett lagtekniskt problem hindrar nämligen Skatteverket att informera Naturvårdsverket om vilka som betalar skatt för olika bränslen och därmed ingår i det nya handelssystemet.

I dagsläget ser det ut som att Naturvårdsverket kommer att få tillgång till informationen från Skatteverket någon gång i november. Det vill säga samtidigt som den nya lagen träder i kraft. Många företag vet i dag inte själva om att de ingår i det nya utsläppshandelssystemet och för dem kan informationen i värsta fall bli en kalldusch med krav på att snabbt anpassa sig till de nya reglerna.

– Vi har så klart flera andra sätt att gå ut med information. Men visst finns det sannolikt många aktörer som inte vet att systemet är på gång och som först kommer att bli informerade i november, Sara Pettsersson, handläggare på Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet, till Miljö & Utveckling.