Inga produkter i varukorgen.
Feltolkning av skogsforskning en fara för mångfalden
Debatt Förlust av biologisk mångfald är en minst lika viktig utmaning som klimatkrisen. Det är viktigt att urskog inte ersätts av plantager, skriver David van der Spoel, professor i biologi vid Uppsala universitet och Rebecka Le Moine, naturvårdsbiolog i Linköping, i en slutreplik om skogens roll som kolsänka.
Huruvida skogen är en kolsänka eller ej är något som forskare från SLU och Uppsala universitet har debatterat på Miljö & Utvecklings sajt under några veckor. För dig som inte har hängt med i diskussionen hittar du alla artiklar här.
Detta är slutrepliken från Uppsala universitet.
Skogar lagrar koldioxid från luften, men samtidigt avger skogar koldioxid och andra växthusgaser som en följd av nedbrytningsprocesser. Det som är viktigt ur klimatperspektiv är nettot. Achim Grell och David Hadden, vid SLU har visat att det kan vara fråga om nettoutsläpp.
Det vi främst motsatte oss i debattinlägget var presentationen av forskningsresultaten. I forskningssammanhang är det viktigt att formulera sig otvetydigt så att resultaten inte kan feltolkas. Det är inte så enkelt, och vi tycker att SLU:s pressmeddelande gav sken av någonting som inte hade bäring i forskningen. Även i deras debattreplik (Miljö & Utveckling 20 mars) skriver Grell och Hadden något onyanserad att ”Det råder olika uppfattningar om urskogars kolbalans.”
Fler mätningar
Forskning handlar förstås inte om uppfattningar men om mätningar – och mätningar finns det alldeles för få av. Vi hoppas att forskningen fortgår och även mäter andra växthusgaser. Exempelvis finns det publikationer från Lunds universitet som visar att skogar på dikade torvmarker släpper ut stora mängder lustgas under lång tid. Det kanske går att minska utsläppen från dessa källor genom att åter höja vattenståndet, men mer forskning behövs även där.
Äpplen och päron
Grell och Hadden tar även upp de olika produkter som skogsbruket framställer: från toapapper till byggvirke. Byggvirke är möjligtvis bättre än betong ur klimatsynpunkt då kol lagras i den under lång tid. Dock försvinner pappersprodukter snabbt ut i atmosfären igen och mindre än 20 procent av de svenska skogsprodukterna blir virke. SLU forskarna avslutar med att försvara jämförelsen mellan skogsutsläpp och biltrafik med: ”Det förtydligar att skogens nettoflöden av kol är av samma storleksordning som civilisationens utsläpp i Sverige”. Men samtidigt som vi diskuterar äpplen (10 år utsläpp från en skog) och päron (utsläpp av 2 medelsvenssons under 1 år) faller skogen med allt dess tillhörande myller av liv, och ersätts av plantager, vilket vi vet är den största anledningen till att arter hotas i Sverige. Förlust av biologisk mångfald är en minst lika viktig utmaning som klimatkrisen. I en tid där vi bör tillämpa försiktighetsprincipen och minska vår konsumtion framställs olyckligtvis forskningen från Achim Grell och David Hadden som att de sista naturskogarna borde huggas till förmån för klimatet.
Läs mer:
