Växtlighetens upptag av koldioxid riskerar att minska

I studien har en grupp internationella forskare sammanfattat kunskapen om hur växter påverkas av ökade koldioxidnivåer.

Växtligheten på land tar för närvarande upp cirka en tredjedel av en koldioxid som släpps ut till följd av mänsklig aktivitet. Utan vegetationens stora upptag av koldioxid skulle klimatförändringarna varit ännu mer drastiska än i dag. Det är därför väsentligt att beräkna hur det upptaget kan komma att förändras.

Globala kolcykeln

Forskarnas beräkningar av den globala kolcykeln, hur kolet frigörs som koldioxid och sedan binds, bygger på såväl statistikdata som datormodeller och mätningar av bland annat koldioxidkoncentrationen.

Den landbaserade koldioxidsänkan har under de senaste åren varit kring 11 miljarder ton koldioxid per år, jämfört med utsläpp på 35 miljarder ton. För att beräkna den globala kolbalansen så långt fram som vid nästa sekelskifte har forskarna bland annat fått kartlägga de fysiologiska mekanismerna.

Växternas fotosyntes

Forskargruppen vid Umeå universitet har bidragit med resultat om hur koldioxidökningen påverkat växternas fotosyntes under de senaste decennierna. Det har varit något av detektivarbete där man först fått utveckla metoder för att upptäcka förändringar genom kemisk analys av socker som bildats av fotosyntesen. Metoderna har sedan kalibrerats genom experiment där man ändrat koldioxidkoncentrationen.

Slutsatsen i den vetenskapliga artikel som nu publicerats i tidskriften New Phytologist är att den hittillsvarande modellen för fotosyntesen bara förklarar en del av den landbaserade koldioxidsänkan. Den globala uppvärmningen kan bli större än vad tidigare beräkningar visat till följd av att växtlighetens upptag av koldioxid riskerar att minska.

Upptaget minskar

– Vegetationens upptag har köpt oss tid i klimatarbetet. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden, bland annat eftersom temperaturhöjningen kommer att dämpa fotosyntesen. Då kommer det istället att krävas ännu större minskningar av utsläppen, kommenterar Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.