Nytt verktyg för granskning av leverantörskedjor

– Det här handlar om att kunna implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i den offentliga sektorns leverantörskedjor, säger Kristin Tallbo, som arbetar med att utveckla verktyget på SKL Kommentus Inköpscentral.

Fler vill öka hållbarheten i leverantörskedjan

Problem med till exempel skuldslaveri finns i många leverantörskedjor, och den offentliga sektorn är inget undantag. Men Kristin Tallbo menar att utvecklingen internationellt pekar mot ett ökat intresse för frågan. En handfull länder har skapat lagstiftning mot slaveri, mest välkänt är Storbritannien för sin Modern Slavery Act. Nederländerna har lagstiftat om barnarbete. Frankrike ställer krav på att företag över en viss storlek ska redovisa sina risker inom området mänskliga rättigheter, så kallad Human Rights Due Diligence.

– Det här växer fram fort, säger Kristin Tallbo.

Hon har en bakgrund på Sida och har arbetat med mänskliga rättigheter, bland annat på plats i Irak och Afghanistan. Verktyget hon utvecklar är baserat på erfarenheter från bedömning och uppföljning av biståndsinsatser. Det testas nu i upphandlingar, bland annat i inköpscentralens regi, och dokumenten justeras för att bli mer funktionella.

– Det här är en metod med olika steg. Man börjar med att undersöka om det är relevant att titta på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, säger Kristin Tallbo, och tar fram en kort frågelista.

Verktyg med många frågor

Frågorna handlar om leveranskedjans komplexitet, om det finns underleverantörer i riskländer eller fara för bristande transparens.

I nästa steg får potentiella leverantörer svara på frågor om riskerna i sina leverantörskedjor.

– Det blir ofta problem för små- och medelstora företag. Men vi lyfter dem på det här området genom att ställa frågan, och alla kan svara på frågan var deras leverantörer i första ledet finns. Vi försöker engagera leverantörerna, säger Kristin Tallbo.

Analysen som görs ligger sedan till grund för krav och kriterier i upphandlingen. Bland de största utmaningarna är just omvandlingen av FN:s principer till användbara kriterier och krav.

– Det är svårt och måste testas i verkligheten. Ett exempel är barnarbete. Om det föreligger risk för det så kan man till exempel ställa krav på tredjepartsrevision, för då ingår alltid barn- och tvångsarbete. Ibland är det istället lämpligt med dialogfrågor, som sedan får styra uppföljningen.

Innehåller även dialogfrågor

I en av de upphandlingar där verktyget för närvarande testas används just dialogfrågor. Det aktuella exemplet gäller hur produktion påverkar omgivande samhällen.

– Ofta tänker företagen på vad som händer på fabriken. Men utsläpp från en fabrik kan orsaka skador som inskränker rätten till en tillräcklig levnadsstandard eller rätten till hälsa. Den frågan är ute nu och jag vet inte hur den kommer att tas emot. Men jag vill ha en dialog och öka förståelsen, säger Kristin Tallbo.

Ju mindre leverantören är, desto knepigare blir arbetet. Vid kontorsrevisioner är det inte ovanligt att leverantörerna får avvikelser vad gäller deras arbete med policies, riskanalyser och riskhantering. Kristin Tallbo menar att det inte nödvändigtvis är negativt. Istället kan det leda till att leverantören börjar se över sina policies och förbättrar sina rutiner.

Ofta stora volymer och många produkter

Offentlig upphandling omfattar både stora volymer och många olika slags produkter. Hur ska man avgränsa sig?

– Vi handlar till exempel upp så kallade varukorgar med 10 000 olika produkter i. Det är helt omöjligt att göra en riskanalys på så många produkter. Man får välja – särskilda produkter, produkter med stora volymer, och så vidare. Självklart måste man ha en avgränsning, man kan aldrig kolla allt, säger Kristin Tallbo.

Hon menar att det finns en rädsla för att göra fel som sinkar arbetet.

– Jag brukar säga att allt vi gör idag är bättre än det vi gjorde igår. Det handlar inte om att man gör hundra procent rätt, det enda vi kan göra är att andas lugnt och successivt förbättra arbetet.

Genom att arbeta med frågan kan såväl företag som offentlig sektor vara bättre förberedda när något missförhållande upptäcks.

– Det kommer alltid att uppstå problem i kedjorna, vi kan inte vaccinera oss mot det. Men vi kan hantera det när det händer, se till att vi har ett system för det, säger hon.

Kan du ge något exempel på ett vanligt problem i leverantörskedjor idag?

– Tvångsarbete, utan tvekan. I till exempel Malaysia är en tredjedel av arbetskraften migrantarbetare. För att få jobb har de fått gå via rekryterare i sina hemländer och betala avgifter. När de väl kommer till arbetsgivaren har de en så stor skuld att de är fast vid den arbetsgivaren i två till tre år. De har en låg lön och skulden dras från lönen vilket leder till extremt mycket övertidsarbete. Det kallas för skuldslaveri och finns i väldigt många leverantörskedjor. Det ska vi jobba med!