Julia Höglund har utsetts till managing director för Sverige och Finland på Position Green. I praktiken betyder det att hon blir chef för verksamheten i de två länderna. Hon efterträder Johan Säwensten, som nyligen gått vidare till rollen som Chief Product Officer. Utnämningen kommunicerades den 11 mars.
Nya Sverigechefen på Position Green: Så gör du hållbarhet till affärsnytta
Hållbarhetsarbete Julia Höglund tar över som managing director för Sverige och Finland på Position Green efter flera år i London. Hon beskriver ett skifte: färre företag drivs av lagkrav just nu, men trycket från kunder, banker och investerare består. Hennes tre råd handlar om utbildning, säljarbete och bättre data.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Julia Höglund kommer närmast från en roll med ansvar för Position Greens internationella expansion. Hon har varit baserad i London i fem och ett halvt år och arbetat med bolagets etablering och tillväxt i Storbritannien, Irland och delar av Europa.
Att hon nu tar över Sverige och Finland beskriver hon som ett naturligt steg när Johan Säwensten bytte roll. Det hänger också ihop med att hon vill flytta hem på sikt. Samtidigt pekar hon på att det nya uppdraget innebär ett större ansvar och nytt fokus.
– Det är ju vår största marknad med flest antal kollegor och flest antal kunder. Det nya uppdraget handlar mindre om att bygga närvaro från grunden och mer om att leda en etablerad verksamhet med många pågående kunduppdrag.
En lärdom från åren i London är, enligt Julia Höglund, hur olika ingångar företag kan ha till hållbarhetsarbete. I Sverige är det ofta självklart att hållbarhet är viktigt av etiska skäl. I Storbritannien upplevde hon att företag i högre grad vill se en tydlig affärslogik: varför det lönar sig och hur det påverkar kunder och intäkter.
– Där var det mycket mer att man behöver bygga business cases för hållbarhet.
Hon beskriver också att det har varit rörigt för många företag när regler och krav ändrats, skjutits upp eller diskuterats om. Det har gjort att en del har tvekat eller pausat arbetet, och att marknaden för ren lagstyrd rapportering har blivit mindre.
– Framför allt förra året blev det mycket fram och tillbaka. Våra kunder var ofta ganska förvirrade.
Samtidigt säger hon att många skäl att redovisa hållbarhetsarbete finns kvar även utan nya krav. Företag möter förväntningar från kunder, banker och investerare. Och många vill fortsätta kunna visa att de är en trovärdig aktör och en attraktiv arbetsgivare.
– Det fanns anledningar innan EU-regelverken och CSRD som gjorde att vi behövde rapportera. De anledningarna finns kvar, säger hon.
Också i Sverige pratar många företag om att göra affärsnytta av hållbarhetsarbetet. För att det ska kunna genomföras i praktiken nämner Julia Höglund tre saker. Det första handlar om att bygga kunskap och träna hela organisationen.
– Det räcker inte att hållbarhetsteamet kan frågan. Fler team måste jobba ihop för att det verkligen ska bli värdeskapande. Här ser även vi fler hållbarhetsansvariga ta på sig rollen som kommersiell partner till sina säljkollegor i de branscher där det fortsatt finns en stor förväntan på hållbarhet, exempelvis läkemedels-, logistik- och byggsektorn.
För det andra: förstå riskerna.
– Storbankerna och många investerare fortsätter att se hållbarhetsrisker, och främst klimatrisker som en finansiell risk, och integrerar det i sina processer. Här kommer förväntan på bolag fortsätta att öka, och vi ser flera av våra kunder som har integrerat hållbarhet i sina riskprocesser och affärsbeslut. Ofta kan en proaktivt hanterad hållbarhetsrisk bli en konkurrensfördel.
Den tredje saker är enligt Julia Höglund bättre kvalitet på data. Hon konstaterar att mycket hållbarhetsdata fortfarande bygger på uppskattningar istället för primärdata. Ska företag kunna styra och fatta beslut behöver siffrorna bli mer pålitliga.
– Ska man kunna ta beslut på sin data behöver man veta att den stämmer.
Hon upplever inte att företagens kunskap i hållbarhetsfrågor har rasat när kraven blivit otydliga. Däremot ser hon att tempot har gått ned i vissa ledningar och styrelser. Hon kopplar det både till trötthet efter många ändringar och till att andra frågor tar plats.
– Det som har förändrats nu efter Omnibus-paketet handlar inte så mycket om kompetens, men att attityden eller momentumet har ändrats då andra frågor fått en högre prioritet.
När det kommer till sin egen karriär lyfter Julia Höglund mod som en röd tråd: att tacka ja till utmaningar, särskilt internationellt, och att bygga relationer där man kan lösa saker tillsammans utan att behöva kunna allt från början. Hon säger även att mentorer hon haft varit avgörande.
– Jag har ofta valt att bara hoppa ut och ta mig an saker utan att veta exakt hur det kommer att gå. Sen har jag lyckats hitta starka mentorer som verkligen hjälpt mig att lyfta och ge mig säkerhet, även i de stunder jag inte trott på sig själv.
Fakta
Julia Höglunds 3 råd för att göra hållbarhet till affärsnytta
1. Bygg kunskap i hela organisationen
Hållbarhetsarbetet behöver förankras brett. Det räcker inte att hållbarhetsteamet driver frågan. Fler funktioner måste förstå hur hållbarhet påverkar verksamheten i praktiken och arbeta tillsammans för att skapa värde.
2. Integrera hållbarhet i riskhantering och affärsbeslut
Hållbarhetsrisker, särskilt klimatrisker, hanteras i allt högre grad som finansiella risker av banker och investerare. Företag behöver integrera dessa i sina riskprocesser. Proaktiv hantering kan stärka konkurrenskraften.
3. Höj kvaliteten på hållbarhetsdata
Många företag bygger fortfarande på uppskattningar. För att kunna styra och fatta beslut krävs mer tillförlitlig data, i högre grad baserad på primärdata.


