Inga produkter i varukorgen.
Nu kommer könsmedvetna standarder: ”Inte en politisk fråga”
Certifiering Standarder som utgår från en norm kan få konsekvenser: från dåligt sittande arbetskläder till ökade säkerhetsrisker. I dag vill Iso göra standarderna mer könsmedvetna men initiativet är inte helt okontroversiellt.
Karin Lindmark, SIS. Foto: Peter Knutson, Adobe stock.
Manliga krockdockor som gjort bilolyckor farligare för kvinnor. Arbetskläder som inte passar kvinnokroppen. Strålningsgränser som satts efter manlig anatomi. Verktyg designade för bara stora händer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Standarder som bara utgår från ett kön kan resultera i allt från exkludering, vardagliga hinder till ökad säkerhetsrisk.
– Vi har kommit en lång väg för könsmedvetna standarder. Till exempel vet jag att det i regel finns flera olika typer av krockdockor idag. Det ligger ett enormt lobbyarbete bakom dock och ifall vi slutar prata om frågan finns risken att den tappas bort igen, säger Karin Lindmark på Sveriges Institut för standarder, SIS.
Karin Lindmark har lett ett internationellt arbete för att främja arbetet med könsmedvetna standarder inom Iso. Arbetet tog sin början efter att Iso under 2019 skrev under FN-organet UNECE:s deklaration om ”gender responsive standards”.
”Inte självklart att alla yrken är öppna för alla kön i vissa länder”
Karin Lindmarks arbetsgrupp har bland annat tagit fram en numera obligatorisk checklista för nya standarder, ett digitalt verktyg som flaggar ord som hör till specifika kön och en digital utbildning som tar 20 minuter att genomföra.
– Checklistan är obligatorisk och utbildningen går att lyssna på som stöd inför checklistan. Däremot gjorde vi i arbetsgruppen valet att inte göra utbildningen obligatorisk.
Karin Lindmark har tidigare, i en artikel på Sis hemsida, hänvisat till att Iso inte varit redo för att ha en obligatorisk utbildningen om könsmedvetna standarder.
Fanns det en ambition från arbetsgruppens sida att göra utbildningen obligatorisk?
– Nej, det fanns det inte. Iso är en internationell organisation och i vissa länder är det inte självklart att alla yrken är öppna för alla kön. Därför tror vi i arbetsgruppen inte att en obligatorisk utbildning för alla experter är rätt väg att gå, säger hon och fortsätter:
– Iso har en stor katalog av utbildningar där få centrala är obligatoriska. Så vi ser denna och andra utbildningar mer som möjligheter utifrån behov. Jag tror att den obligatoriska checklistan kommer bli ett viktigare verktyg där utbildningen fungerar som ett stöd.
Räcker inte att ha ”med kvinnor i rummet”
Arbetsgruppen har också skrivit en rapport baserat på existerande litteratur och intervjuer med experter. Enligt Karin Lindmark är den viktigaste slutsatsen från rapporten att det inte räcker att ”ha med kvinnor i rummet” utan att det också måste finnas en medvetenhet hos alla.
I mars deltog Karin Lindmark på Iso:s tekniska styrelse i Sydney och presenterade rapporten varav de bland annat diskuterade frågan om representation i Iso:s kommittéer och mer inkluderande möten.
– Det här är inte en kvinnofråga eller en politisk fråga utan en säkerhetsfråga, det är en inställning som måste finnas hos alla. Idag har vi kvinnlig räddningspersonal, vilket inte fanns när de första standarderna skrevs. Men vi behöver skyddsutrustning, verktyg, arbetsplatser och samhällen som fungerar lika bra för alla.
