Miljö & Utvecklings Valguide 2022 – analysen

Analys Inför valet 2018 gjorde Miljö & Utveckling en enkät bland samtliga riksdagspartier. Nu har vi ställt samma frågor inför valet i höst. Resultatet är en trendspaning i miljöpolitiken, som visar att vissa frågor har försvunnit från agendan, och att framför allt ett parti har gjort stora förändringar i sin miljöpolitik. Här är Miljö & Utvecklings valguide 2022 – och en jämförelse med 2018.

Miljö & Utvecklings Valguide 2022 – analysen
Ingar Lindholm, tidigare chefsredaktör på Miljö & Utveckling.

Inför riksdagsvalet i höst har Miljö & Utveckling genomfört en enkät, där samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om vilka förändringar de vill genomföra. Vi har valt att fråga partierna om fem politikområden: miljöskatter, miljölagstiftning, energiförsörjning, stöd till kommunalt hållbarhetsarbete samt insatser för Östersjön.

Samma sak gjorde vi inför valet 2018, och nu har vi lagt svaren bredvid varandra för en jämförelse.

Fiskeripolitiken ny på dagordningen

Det visar sig att de flesta partierna håller sig till samma linje som de gjorde 2018, även om detaljerna kan skilja sig åt. Några tydliga förändringar syns dock, det är uppenbart att vissa frågor seglat upp på dagordningen medan andra sjunkit undan. 2018 hade flera partier förslag på åtgärder för att minska textiliernas miljöpåverkan, detta är nu helt borta från svaren. Fiskeripolitiken syntes det inte mycket av 2018 – i år har nästan alla partier tydliga svar om att begränsa fisket i Östersjön.

Energifrågan mer central

Energifrågan har definitivt ökat i betydelse i år, som en följd av klimatomställningen och det skriande behov av el som den kommer att generera. Ett parti som i förra undersökningen tydligt deklarerade nej till kärnkraft ger nu ett annat svar. Det gäller Centerpartiet som 2018 skrev att kärnkraft inte var en del av ”framtidens energimix” men nu svarar att all befintlig elkraftproduktion, även kärnkraft, måste effektiviseras.

Värt att notera är också att S efter det att enkäten färdigställdes har meddelat att man tänker ge Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att utreda både regelförändringar och andra åtgärder för att ”utnyttja både befintlig och framtida kärnkraft”.

KD står för största omsvängningen

Det enskilda parti som står för den största förändringen av miljöpolitiken i den här undersökningen är utan tvekan KD.

2018 var partiet fokuserat på frågor om cirkularitet. Då gällde förslagen producentansvar för textilier och skatt på osorterade sopor. I årets enkät är avfallsfrågan visserligen fortfarande en viktig beståndsdel, men nu gäller svaren istället att flytta bort ansvaret för avfall från kommunerna och slopad avfallsskatt för att underlätta för kraftvärmen.

Partiet har helt bytt ståndpunkt i kärnkraftsfrågan och vill nu ”bejaka kärnkraften även efter 2040”.

Miljötillstånden

En annan återkommande fråga är att miljöbalken och då framför allt synpunkten att processen för att få miljötillstånd behöver ses över. Detta nämns av många partier – dock inte alla. MP skriver inget om tillståndsprocesserna i sitt svar, och S svarar inte alls på frågan om ifall partiet vill ändra i miljölagstiftningen.

Här nedanför hittar du alla partiernas svar, presenterade i den ordning de sitter i kammaren. Trevlig läsning!

– Ingar Lindholm, chefredaktör Miljö & Utveckling

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.