Vänsterpartiet är först ut i Miljö & Utvecklings valenkät, där samtliga riksdagspartier fått svara på samma fem frågor om vilken miljöpolitik de vill föra om de får makten efter riksdagsvalet i höst.
1. Vilka förändringar vill ni genomföra vad gäller miljöskatter?
Vi vill skärpa miljöskatterna och fasa ut och avveckla de klimatskadliga subventionerna. Klimatförändringen är ett akut hot för människans framtida livsmöjlighet.
FAKTA
Miljö & Utvecklings valenkät 2022
- Alla riksdagspartier har fått svara skriftligt på samma fem frågor om miljöpolitik.
- Vi publicerar svaren i den ordning partierna sitter i kammaren, från vänster till höger. Publiceringarna sker löpande under veckorna fram till Almedalen.
- De fem frågorna är:
- Vilka förändringar vill ni genomföra vad gäller miljöskatter?
- Har ni förslag till ny miljölagstiftning, i så fall vilken?
- Hur ser ni på energiförsörjningen – hur tänker ni lösa den på fem års sikt? 15 års sikt?
- Kommer ni att stötta kommunerna i deras hållbarhetsarbete – i så fall hur?
- Vilka förslag vill ni driva för att rädda Östersjön?
Vänsterpartiet driver bland annat att dagens start- och landningsskatt på flygtrafik bör kompletteras med en progressiv flygskatt, att det införs en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som träffsäkert ska vara möjlig att differentiera, att dieselsubventionen till jord- och skogsbruket fasas ut de närmaste tre åren, att skatt på konstgödsel återinförs, att en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker tas fram, att kemikaliskatten på elektroniska produkter bör förändras så att den inte missgynnar företag vars huvudsakliga verksamhet är återanvändning.
Vidare anser vi att koldioxidskatten är ett centralt styrmedel i vår nationella klimatpolitik samt att beskattning av drivmedel är ett viktigt, men trubbigt, verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan.
2. Har ni förslag till ny miljölagstiftning, i så fall vilken?
Vänsterpartiet vill bland annat:
• Införa regleringar och ekonomiskt stöd för att Sverige ska uppnå ett hållbart skogsbruk för klimatet och biologisk mångfald. Partiet vill bland annat se högre krav på miljöhänsyn i skogsbruket, stopp för avverkning av skyddsvärda skogar, utfasning av kalhyggesbruk och stöd för åtgärder som stärker skogens funktion att lagra kol.
• Att 30 procent av Sveriges natur på sikt bör skyddas för att värna biologisk mångfald och klimatet. Ett ökat skydd av natur stärker även allmänhetens möjligheter, inte minst de med lägre inkomster, till rekreation och upplevelser.
• Att Sverige antar en handlingsplan för hur Sveriges återstående klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid med hänsyn till ekonomiskt utsatta grupper och regioner.
• Sverige bör anta ett skärpt mål om nollutsläpp av växthusgaser senast 2035. En koldioxidbudget bör införas med styrmedel som baseras på hur stor mängd koldioxid vi maximalt fortsatt kan släppa ut nationellt för att leva upp till Parisavtalets målsättning om 1,5 graders temperaturökning bör antas i klimatpolitisk handlingsplan varje mandatperiod.
• Förbjuda all bottentrålning som inte är skonsam och flytta ut trålgränsen för att värna de kustnära ekosystemen.
• Ändringar i miljöbalken i syfte att stärka miljöbalken som verktyg för att nå klimatmål och våra övriga nationella miljökvalitetsmål samt att miljöbalken och dess tillämpning ses över så att tillstånd enligt densamma speglar både teknikutveckling och samhällets förändring.
• Införa nationellt förbud mot en rad farliga kemikalier som exempelvis bromerade flamskyddsmedel och bisfenoler samt farliga kemikalier som barn kommer i kontakt med.
3. Hur ser ni på energiförsörjningen – hur tänker ni lösa den på fem års sikt? 15 års sikt?
Vänsterpartiet vill genomföra ett omfattande investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor under en tioårsperiod, där investeringar i förnybar elproduktion och överföringskapacitet är en väsentlig del.
Vänsterpartiet föreslår en satsning på 50 miljarder kronor på stamnäten för att undvika att hushåll och företag får bära kostnaden via höjda avgifter och ytterligare 50 miljarder ska gå till en förstärkning av stödet för kommuner att främja lokal elproduktion, under en tioårsperiod. Vi vill underlätta ny vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker prövning med hänsyn till människors hälsa och miljön. En kommun bör vara skyldig att på begäran ta ställning för eller emot vindkraft på ett visst mark- eller vattenområde. Vi vill lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs.
Vidare behöver staten öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen, vilket bland annat innebär att det offentliga ska ta över ansvaret för elnätet.
4. Kommer ni att stötta kommunerna i deras hållbarhetsarbete – i så fall hur?
Ja. Kommuner och regioner spelar en viktig roll för hållbarhetsarbetet och för de mål som exempelvis är knutna till Agenda 2030. Vi vill bland annat att staten ska ta ett större ansvar för att säkerställa mer likvärdiga möjligheter för kommuner och regioner att arbeta med Agenda 2030.
Kommunerna ska fortsatt kunna få statligt investeringsstöd för åtgärder som minskar de klimatpåverkande utsläppen. Därutöver vill vi öka stödet till kommunerna för klimatanpassade och gröna städer. Vi har därför föreslagit satsning på två miljarder för moderna och hållbara städer som dessutom rymmer satsningar på bilfria områden och städer.
5. Vilka förslag vill ni driva för att rädda Östersjön?
Östersjön har världens största områden av döda bottnar och där djupvattnet har permanent syrebrist. De syrefria bottnarna är inte enbart symtom på övergödning utan är även en betydande källa för fosforläckage, vilket ytterligare ökar tillväxten av cyanobakterier.
Vänsterpartiet vill bland annat öka takten i åtgärdsprogram för vatten- och havsmiljö och stärka samordningen så att de åtgärder som krävs vidtas för att minska näringsämnestillförseln till nivåer som möjliggör en vattenmiljö fri från övergödning.
Vänsterpartiet vill även införa ett etappmål om återföring av kväve och fosfor till livsmedelsproduktionen i enlighet med Miljömålsberedningens krav samt anser att yrkesfisket måste bli hållbarare med lägre kvoter, selektivare redskap och förbud mot bottentrålning. Därutöver föreslår vi konstgödselskatt för att minska övergödning och klimatpåverkan.