Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Kvartalsekonomin är inte problemet

På miljökonferenserna sägs nästan alltid att vi måste bort från kvartalsekonomin för att få en hållbar ekonomi och minskad klimatpåverkan. Av tre skäl bedömer jag det som fel fokus – låt oss istället omfamna kortsiktighetens möjligheter, skriver Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores.

Kvartalsekonomin är inte problemet

1) Näringslivets kortsiktighet är grovt överdriven. De flesta börsnoterade företag väljer att redovisa sin utveckling kvartalsvis, några få avstår vilket visar att det inte finns något tvång att angripa – näringslivet gör detta utifrån önskemål från investerare och analytiker. Det är svårt att se på vilket sätt ekonomin skulle bli mer hållbar av att vi mindre ofta fick information om vad företagen gör.

Många kritiker menar att periodiciteten leder till att man ”gör sådant som ser bra ut i nästa kvartalsrapport”. Men när Volvo lanserar en ny modell eller McDonald’s ändrar sitt recept, ligger åratals planering bakom, med försök att förutse kunders förändrade beteenden åtskilliga år in i framtiden. Inte ens de hårt kritiserade bonussystemen utgår ifrån resultaten på kvartalsnivå.

2) Miljövidrigt kräver långsiktighet. Det ges ofta en bild av att kortsiktiga beslut är dåliga för miljön och långsiktiga bra. I själva verket är det svårt att se något tydligt samband mellan tidshorisont och hållbarhet.

Många miljösatsningar är lönsamma omedelbart eller på mycket kort sikt, men sker inte av helt andra skäl som behöver adresseras. McKinseys diagram om detta är välkänt; sedan det gjordes har tekniksprång och ändrade ekonomiska spelregler förbättrat lönsamheten ytterligare. Än tydligare är detta för de transformativa beteendeskiften vi troligen behöver göra för att klara klimatutmaningen. Den som exempelvis hyr sina skidkläder från Houdini istället för att köpa dem från Stadium gör ett mer hållbart val och tjänar pengar direkt. Hotet här är istället ett överdrivet långsiktigt tänkande; vi köper kläder och utrustning istället för att hyra utifrån en felaktig bild av att vi kommer att använda dem under många år.

Miljömässigt negativa satsningar som brytning av skiffergas och byggandet av nya motorvägar kräver en mycket stor långsiktighet – endast den som är trygg att det i åtskilliga år till kommer att köras bil och tankas drivmedel ungefär som idag är intresserad av dessa investeringar.

3) Det ideella är ofta det kortsiktiga. Efter åtskilliga år inom både näringsliv och ideell sektor, står det klart att kortsiktigheten är mycket mer utpräglad hos exempelvis miljö- och biståndsorganisationer än hos företagen. Ett företag investerar i en produktionslina, utbildning av personal och marknadsföring av produkter på ett sätt som försvårar tvära kast och kortsiktiga lösningar – även om spännvidden givetvis är mycket stor. Organisationer som huvudsakligen producerar tankar och förslag, har givetvis en helt annan frihet att varje kvartal ändra inriktning – och den som följt exempelvis nyckerna inom biståndet vet att det som gällde igår mycket väl kan vara helt passé imorgon.

Några få företag har tagit intryck av kritiken mot kvartalsrapporterna och dragit ner på hur ofta de delar med sig av ekonomisk information. Det går säkert att övertyga ytterligare några. Det är inte värt mödan. Våra resurser är begränsade, många andra frågor är viktigare – och redovisningarna är en underutnyttjad källa till kunskap för alla oss som vill öka företagens incitament att bli mer hållbara. Tur att de kommer så ofta.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.