Enligt förslaget ska en överträdelse medföra antingen straff eller avgift, inte båda delarna och man ska endast dömas till straff vid allvarlig överträdelser. Miljösanktionsavgifter ska användas vid mindre allvarliga brott, som exempelvis att inte ha sökt tillstånd för enskilda avlopp, eller att inte ha lämnat in miljörapporter eller köldmedierapporter.
Det ska också bara vara regering och riksdag som får bestämma vad som är straffbart, besluten ska inte överlåtas till andra myndigheter.
När det gäller grövre brott, som exempelvis grova artskyddsbrott, eller överträdelser av balken som begåtts på grund av oaktsamhet, ska straffbestämmelserna skärpas, anser miljöbalkskommittén.
Effektivare organisering
I betänkandet ger de också förslag på hur miljöbalken och plan- och bygglagen kan samordnas, exempelvis när det gäller tillståndsprövningar och överklagande av beslut Ett steg mot ökad samordning skulle kunna vara att miljödomstolarna omprövar både miljö- och byggfrågor, menar miljöbalkskommittén och plan- och bygglagskommittén i ett gemensamt betänkande.
Osäkerhet hos domstolar
Miljöbalkskommitténs förslag innehåller också en genomgång av hur balkens hänsynsregler tillämpas vid myndigheter och domstolar. Slutsatsen är att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur de nya reglerna ska tolkas.