Inga produkter i varukorgen.
Inför en grönare skolmatsedel
Med en grönare skolmatsedel kan man göra flera vinster. Genom att till exempel införa en vegetarisk dag i veckan i skolan gynnas både miljön, plånboken och hälsan.
I genomsnitt kommer cirka 30 procent av svenskens utsläpp av växthusgaser från maten, och globalt är matens klimatpåverkan större än hela transportsektorns. Men vad vi stoppar i oss är också någonting som vi själva enkelt kan påverka. De matval som gör störst skillnad för miljön är att minska på köttportionerna. Sedan 1990 har den svenska köttkonsumtionen ökat med mer än 50 procent vilket ökat svenskarnas klimatbelastning med över två miljoner ton växthusgaser, förutom andra miljöproblem som köttproduktionen för med sig.
Under 2009 gjorde Naturskyddsföreningen en stor satsning för att belysa matens miljöpåverkan. Bland annat har föreningen introducerat ett förslag om hur Sveriges skolor kan göra en insats för ett bättre klimat genom att införa en grön skolmåltid i veckan. Med drygt 1,4 miljoner elever i grundskolor och gymnasier, är Sveriges skolor tillsammans landets största restaurangkedja. Att skolorna kan bidra till en faktisk miljöskillnad genom att anpassa sitt menyval står därmed klart.
Miljösmartare matlagning i skolan sparar också pengar för kommunerna. En undersökning på förskolor i Hägersten och Kungsholmen i Stockholm, visade att de som aktivt gick in för att laga mer miljö- och hälsoanpassad mat hade lägre matkostnader än de som inte miljöanpassade sin matsedel. Därutöver kan en grön skollunch i veckan också fungera som en naturlig plattform för diskussion i skolan om mat och miljö och om hur vi som individer kan vara med och påverka större sammanhang.
Trots grönare menyer på restauranger och middagsbord finns fortfarande en viss skepsis till mat utan kött. Att skepsisen lever kvar är trist, men inte svårt att förstå. Så länge några ledsna vegetariska rätter återfinns längst bak i restaurangmenyerna och under en egen rubrik, lär de knappast locka oss att prova något nytt. Det som skolköken borde lära eleverna är att inte se den vegetariska maten som ett udda alternativ utan som en positiv möjlighet till variation på tallriken. Att äta så varierat som möjligt är lustfyllt, och att få chansen att tidigt prova många olika maträtter, kryddor och smaker skulle bättre kunna uppmuntras.
Engagerade skolkockar vet vad barn och unga gillar – och inte gillar. De vet också att det går att sälja in gröna rätter. Morotsgratäng kanske får många att skippa skollunchen helt, medan falafel, lasagne eller en thaigryta kan locka även skeptiker till nyfikenhet och till att vilja prova mer. Förutom att vara miljösmart kan vällagad, spännande och god vegetarisk mat bli ett attraktivt erbjudande för eleverna.
