Inga produkter i varukorgen.
Experten: Därför måste alla företag bry sig om mänskliga rättigheter
Social hållbarhet Mänskliga rättigheter ses ofta som en samhällsfråga – men påverkar i hög grad även företag. En ny rapport och en intervju med Institutet för mänskliga rättigheter visar varför näringslivet behöver ta frågan på större allvar.
Anna Rosenmüller Norlander. Foto: Institutet för mänskliga rättigheter / Adobe Stock
Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport för 2026 visar att skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige i många avseenden är starkt, men att det finns tydliga brister. Myndigheten pekar bland annat på problem i lagstiftningsprocessen, ökande social utsatthet och svårigheter för enskilda att få sina rättigheter prövade. Enligt rapporten påverkar dessa faktorer även förutsättningarna för klimatomställningen och ett hållbart samhälle.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Anna Rosenmüller Nordlander, senior jurist vid Institutet för mänskliga rättigheter, utvecklar hur resultaten i rapporten också är relevant för näringslivet.
– Näringslivet är ju en ganska stor del av samhället. Institutet har gjort en undersökning som visar att 86 procent av de tillfrågade tycker att mänskliga rättigheter är jätteviktiga, säger hon till Miljö & Utveckling.
Det innebär, enligt henne, att frågan också blir central för företag.
– Eftersom näringslivet är en del av samhället så förväntar vi oss också att näringslivet ska ta ansvar för de mänskliga rättigheterna och respektera dem.
Samtidigt framhåller hon att rapportens innehåll berör flera konkreta områden som är direkt relevanta för företag. Ett exempel är frågor om diskriminering och rasism.
– Det är en fråga som i allra högsta grad påverkar näringslivet, till exempel gällande arbetsmiljö, vid rekrytering och så vidare.
Utöver diskrimineringsfrågor lyfter hon även andra delar av rapporten som relevanta för näringslivet, exempelvis akademisk frihet och rättsstatens funktion. Hon beskriver rapporten som något som kan användas brett, oavsett bransch.
– Det finns mycket som man kan läsa och ta till sig i perspektivet som näringslivsaktör. Jag tänker att man kan se den här rapporten som en omvärldsanalys, som en riskindikator. Och kanske ett strategiskt verktyg, säger hon.
Enligt henne kan rapporten hjälpa företag att identifiera risker och utvecklingsområden, exempelvis inom rekrytering och arbetsplatskultur.
– Hur ser det ut i samhället? Hur gör vi med våra rekryteringar? Är de fria från diskriminering? Hur är jargongen på arbetsplatsen?
Hur bör företag som inte ser sin koppling till mänskliga rättigheter resonera? Anna Rosenmüller Nordlander återkommer till både konsumentperspektivet och företagens samhällspåverkan.
– Det finns en medvetenhet, vi tycker ju inte om när företag bryter mot mänskliga rättigheter. Det brukar bli ganska mycket uppståndelse kring det.
Hon menar att även företag som inte har en direkt koppling till sociala frågor i sin kärnverksamhet påverkar samhället.
– Ditt företag har ändå påverkan på samhället och på medborgarna, konstaterar hon.
Sammantaget menar hon att frågan om mänskliga rättigheter bör förstås i ett bredare sammanhang. Hon menar samtidigt att det inte alltid är en fråga som företag arbetar med dagligen, men att utvecklingen går mot ökad medvetenhet.
