Inga produkter i varukorgen.
EPBD-remissen: Solkrav, kulturvärden och laddnotan splittrar instanserna
ENERGI Boverkets plan för att skriva in EU:s nya energiprestandadirektiv i svensk lag får brett stöd – men kritiken växer mot krav på solceller, laddinfrastruktur och bristande analys. Här är de hetaste skiljelinjerna.
Foto: Adobe stock.
Energiprestandadirektivet, EPBD, handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. EPBD innebär bland annat skärpta krav på energiprestanda, solceller och laddinfrastruktur i både nyproduktion och befintliga byggnader.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Boverket har slutredovisat de tre regeringsuppdragen, att fastställa metoder och definitioner, att ta fram underlag för genomförandet av krav inom solenergi och att ta fram underlag för genomförandet av krav inom hållbar mobilitet. Nu har också remissinstanserna fått chansen att säga sitt.
Flera regioner, länsstyrelser och statliga myndigheter ”tillstyrker” helheten men påpekar att kostnader och nytta inte är tillräckligt utredda. Andra – som Konjunkturinstitutet, Skatteverket och VTI – avstår helt från synpunkter eftersom frågan ligger utanför deras kärnverksamhet.
Kulturmiljön varnar för solcellstvång
Riksantikvarieämbetet vill att kyrkor, byggnadsminnen och ”särskilt värdefulla byggnader” ska slippa obligatoriska solcellskrav när de riskerar att skada kulturvärden. Myndigheten föreslår också att kulturvärdesklassning skrivs in i energideklarationen för att undvika krockar mellan bevarande- och energikrav.
Industrin vill skrota viktningsfaktorer
Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen driver hårt att dagens politiskt satta viktningsfaktorer ersätts av tekniskt motiverade primärenergifaktorer för att ”ge bättre incitament för teknikutveckling”. Liknande krav hörs även från VVS-industrin, som vill se tydligare definitioner av värmegeneratorer och nollutsläppsstandard.
Fastighetsägare efterlyser flexibilitet och smart laddning
Riksbyggen ställer sig i huvudsak bakom förslagen men vill:
- Behålla tydlig politisk kontroll. För mycket som lyfts ned till Boverkets föreskrifter kan ”minska insynen och förkorta remisstiderna”.
- Skrota det svenska begreppet ”ombyggnad”, som skiljer sig från EU:s definition av ”större renovering”.
- Införa energiklass A0 och undvika att förenklad energideklaration ger kortare giltighetstid.
- Krav på laddinfrastruktur bör hanteras ”energismart” med lastbalansering och statliga stöd.
Micasa Fastigheter och Västra Götalandsregionen ansluter till bilden: laddkrav och cykelparkeringar måste anpassas till äldreboenden respektive sjukhusfastigheter, annars riskerar kostnaderna skena.
Svensk Ventilation applåderar inriktningen men varnar för styrmedel som favoriserar enskild teknik och därmed bromsar kostnadseffektiva lösningar.
Flera röster – samma oro
Gemensamt för de kritiska rösterna är kravet på mer detaljerad konsekvensanalys, särskilt om:
- Kostnader för fastighetsägare vid tätare energideklarationer.
- Genomförandekapacitet i elnätet om laddkraven skärps.
- Risker för kulturvärden vid solcellsinstallation.
Nästa steg
Nästa steg är att regeringen utformar en lagrådsremiss baserat på Boverkets förslag och remissvaren. En ny remissomgång väntas hösten 2025, med ikraftträdande planerat till 1 juli 2026.
