Därför är Parisavtalet nära att träda i kraft

21 klimattoppmöten och många långa nattmanglingar tog det innan världens länder kom överens om Parisavtalet i december förra året. Avtalet är rättsligt bindande med ambitionen att begränsa temperaturökningen till under 2 grader, med sikte på 1.5 grader, och fick ett varmt mottagande på många håll, inte minst av det globala näringslivet.

Men för att avtalet ska träda i kraft behöver varje enskilt land ge sitt godkännande, via en så kallad ratificering. Parisavtalet träder i kraft först 30 dagar efter det att det ratificerats eller godkänts av minst 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen.

Många har trott att det skulle ta flera år att få avtalet godkänt av de nationella regeringarna, men under hösten har tempot gått i rasande fart. I förra veckan godkände EU:s ministrar avtalet på ett extrainsatt rådsmöte och imorgon, tisdag, väntas Europaparlamentet godkänna beslutet. EU är heller inte först på bollen, flera länder, bland annat Brasilien och Argentina har hunnit före. När USA och Kina valde att gemensamt godkänna avtalet i september hade det förstås stor betydelse. Sammantaget står de för 38 procent av världens utsläpp.

Nära mål

När detta skrivs har 62 länder som står för 51,9 procent av utsläppen godkänt Parisavtalet.

EU är sammanlagt den tredje största utsläpparen och svarar för cirka 12 procent av de globala utsläppen. Godkänner nu unionen avtalet kommer det att träda i kraft redan i år, till och med i tid för klimattoppmötet i Marrakesh i mitten november.

Avtalet måste dock godkännas både av EU och av varje enskilt land, men efter morgondagens godkännande är det fritt fram för varje medlemsland att ratificera Parisavtalet.

Svenska regeringen lämnade en proposition om godkännande för ratificering av Parisavtalet till riksdagen förra veckan och riksdagen planerar att behandla propositionen den 12 oktober, det vill säga nästa onsdag.