Tre år med munkmodellen: Tomelilla berättar om lärdomarna

Tomelilla kommun var först ut i Sverige med att använda sig av modellen. Planerna började hösten 2021. Då såg kommunen över sitt system med ett miljöspår och ett för folkhälsa och slog samman dem till ett så kallat livskvalitetsprogram. Utifrån det föddes idén om att testa munkmodellen som verktyg för att jobba med det nya programmet.

Tre år senare har mycket hunnit hända. En milstolpe var i våras då kommunen publicerade sin första hållbarhetsrapport baserat på munkmodellens principer.

– Vi kallar det för kommunporträttet. Det är ett alternativ till vår hållbarhetsrapport, som tidigare var ganska traditionell. Den största skillnaden är att vi får en mer holistisk uppföljning, där vi bakar ihop ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Det gör att hållbarhet blir mer integrerat i hela den kommunala verksamheten, Stefan Persson som är verksamhetsutvecklare på kommunen och initiativtagare till att testa modellen.

I hela världen växer intresset för munkmodellen. Aktörer som WWF och EU, samt städer som Köpenhamn, Cornwall och Amsterdam har börjat utforska modellen som ett alternativ till en linjär ekonomi.

Även i Sverige växer intresset för munkekonomiskt tänkande. Förra året inledde forskningsinstitutet Rise ett projekt som undersöker munkmodellen i kommunalt hållbarhetsarbete. Tomelilla är en av tre kommuner som ingår i projektet. De andra är Vadstena och Kalix. Tanken med projektet är att öka kunskapen om hur munkekonomiskt tänkande kan fungera i praktiken, då det fortfarande är ett relativt outforskat område. 

– Det vi tittar på i projektet är hur munkmodellen kan ge faktisk effekt inom kommunal verksamhet. Det handlar om hur modellen kan påverka hållbarheten i det som byggs inom en kommun, eller inom andra områden som äldreomsorgen och socialtjänsten, och göra det mer hållbart, säger Anders Kyrkander, som är projektledare vid Rise.

En central del med munkmodellen, förklarar Anders Kyrkander vidare, är att inte i första hand titta på budgeten när man planerar för nya projekt. Tanken är i stället att först kolla på vilka hållbarhetsvärden man vill skapa, för att därefter använda ekonomin som ett verktyg för att skapa de värdena.

– Grunden är att utgå från nyttan man vill uppnå, att det ska vara långsiktigt hållbart och inte överträda planetens gränser. Idag börjar man vanligtvis med budgeten. Tanken är att börja i en annan ände, säger han.

Finns det inte en risk med det?

– Motsatsen är mer riskabel. Att tala om hur mycket pengar du ska lägga, innan du vet om vad du ska ha. Men det är inte så att man struntar i ekonomin, utan den kommer vid ett senare skede, säger Anders Kyrkander. 

Utöver Tomelilla kommun ingår även Vadstena och Kalix i det Rise-ledda projektet. Men Anders Kyrkander säger att Tomelilla utan tvekan är den kommun som kommit längst.  

– Vad jag vet har Tomelilla kommit längst med munkmodellen i hela världen. Andra städer fokuserar på specifika delar. Tomelilla tar ett helhetsgrepp kring hela munkmodellen. Deras ambition är att modellen ska finnas med i alla besutsunderlag, och i alla utvärderingar framåt, säger han. 

Och Tomelilla har redan börjat fatta beslut baserat på munkmodellens principer. Nyligen spikades planerna på en ny skola för elever som går i förskoleklass till sjätte klass. Munkmodellen har varit en central del av arbetet med skolan, som väntas stå klar 2029.

– Munkmodellen gör att vi planerar skolan ur ett mer holistiskt perspektiv, inom planetens gränser. Det handlar om hur mycket lokalt byggmaterial vi kan använda, hur mycket vi kan inkludera barnen i processen, hur vi kan säkerställa bra luftkvalitet, hur skolan kan bli en mötesplats för andra invånare utöver elever och andra aspekter som jämställdhet och demokrati. Det blir inte bara en fysisk byggnad, utan en plats som ger många olika värden, säger Stefan Persson.

Vidare säger han att det blev en utmaning för kommunen att inte hamna redan etablerade processer, utan att fokusera på andra värden framför ekonomin.

– Det var ganska svårt. Det landade i att vi tog fram en budget för 2025, men som blev väldigt schablon-aktig. Det viktiga var att först fokusera på vad vi vill uppnå, och vilka värden vi vill skapa med den nya skolan, förklarar Stefan Persson.

Vidare säger han att munkmodellen bidragit till att skapa en bättre dialog mellan tjänstemän och politiker.

– Från början var det ett tjänstemannainitiativ att arbeta med munkmodellen. Men att planera skolan utifrån modellen var ett beslut från politikerna. Så samarbetet och dialogen förbättras hela tiden, säger han.

Anders Kyrkander från Rise, framhåller också dialogen som munkmodellens kanske viktigaste bidrag.

– Det vi ser är att munkmodellen skapat ett gemensamt rum för samtal mellan politiken, tjänstemän och även konsulter. När man har en komplex frågeställning med ganska många målkonflikter, så kan man använda munkmodellen. Dessutom är den användbar när det kommer till dialog med medborgarna, säger han.

För Tomelilla kommun är nu nästa steg att ta fram ett beslutsstöd baserat på munkmodellen, berättar Stefan Persson.

– I Cornwall i England har de tagit fram ett sådant beslutsstöd. Så vi kollar på hur de har gjort, och arbetar just nu med att ta fram ett liknande, säger han.

Slutligen konstaterar Stefan Persson att arbetet med munkmodellen, som till en början skrevs som en nationalekonomisk bok, fortfarande är utforskande. Men hittills menar han att kommunen bara har positiva erfarenheter av arbetet.

– Det absolut bästa med modellen är att det är en tydlig koppling mellan abstrakt strateginivå och konkret workshoppande. Att man kan knyta ihop de två nivåerna och göra det begripligt.