Buskar och sly – framtidens energiresurs

Forskare från olika ämnesområden har tittat på den slyvegetation, buskar och unga lövträd, som finns i bland annat kraftledningsgator, längs vägar och järnvägar, på övergivna åkrar och igenvuxna betesmarker och i skogsbryn. De har sedan analyserat hela hanteringskedjan från avverkning till leverans av flis från sly, till värmeverk.

De potentiella vinsterna med storskalig skörd av sly i landet visar sig vara stora. Det handlar inte bara om ekonomiska vinster från en energikälla som är förnybar, utan också om vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, möjligheter till rekreation, nya arbetstillfällen och kunskapsexport.

Fossilfritt samhälle

– Slytillgången i landet måste ses som intressant att tillgodogöra sig i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Urban Emanuelsson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och projektledare.

Han framhåller att det råder det stor internationell enighet om att ökad mat- och biomassaproduktion inte får ske på bekostnad av biologisk mångfald. Tvärtom ska nya brukningsmetoder helst leda till att den biologiska mångfalden restaureras, eftersom den är en grundförutsättning för långsiktigt hållbar produktion av mat och biomassa.

Stora energimängder

Sly ger stora energimängder. Räknat från skörd till värmeverk får man ut 28 gånger den insatta energin.

De största tillgångarna av sly finns i södra och mellersta Sverige. Det är ekonomiskt och praktiskt möjligt att skörda fem–tio terrawattimmar per år under de närmaste tio–tjugo åren. Det sammanräknade energiinnehållet i den sly som skulle vara möjlig att skörda är mellan 86 och 275 terrawattimmar. Sveriges samlade energiproduktion uppgick under 2012 uppgick till 578 terrawattimmar.

Storskalig slyskörd kan troligen också ge mellan 1 000 och 1 500 årsarbeten.

Forskningsrapporten är resultatet av ett forskningsprojekt med medel från Energimyndigheten.