Bryggerierna: EU:s nya förpackningskrav riskerar att bli dyrt – utan miljövinst

– Vi står bakom i princip hela PPWR. Det vi motsätter oss är kravet på att en viss andel drycker ska säljas i återfyllnadsbara förpackningar. Vi har redan ett system som ger stor miljönytta via pantsystemet, säger Anna-Karin Fondberg, vd för Sveriges Bryggerier, till Miljö & Utveckling.

I Sverige samlas merparten av burkarna och PET-flaskorna in genom pantsystemet. Förpackningarna materialåtervinns därefter och används för att tillverka nya burkar och flaskor. Anna-Karin Fondberg menar att det därför saknas skäl att bygga upp ett parallellt system där en större andel drycker säljs i returglasflaskor som ska transporteras tillbaka, diskas och fyllas på igen.

– När vi redan uppnår miljönyttan ska vi inte bygga upp ett nytt system. Det är ett slöseri med allas pengar att backa tillbaka in i framtiden, säger hon.

Tillsammans med företrädare för bryggeriföreningarna i Danmark, Finland och Norge har Anna-Karin Fondberg skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där de kritiserar återanvändningskravet. De varnar för att omställningen skulle kräva omfattande investeringar från bryggerier och livsmedelsbutiker, samtidigt som fler och tyngre transporter riskerar att minska klimatnyttan.

Ni lyfter fram miljöargumenten, men handlar motståndet inte framför allt om att omställningen blir dyr för bryggerierna?

– Ja, det är ju en del i det hela. Men det kommer alltid att vara konsumenten som betalar. Så det kan man nästan slarvigt uttryckt säga spelar ingen roll. Det viktiga är om vi verkligen ska bygga ut de här strukturerna och låta konsumenten investera i det här utan någon miljönytta.

Bryggerierna stödjer sin argumentation på livscykelanalyser från de nordiska länderna. Den svenska analysen har genomförts av forskningsinstitutet RISE och jämför miljöpåverkan från dagens system med burkar och PET-flaskor med återfyllnadsbara glasflaskor. Enligt Fondberg visar analyserna att systemen ger jämförbar miljönytta.

Hur säkra är de analyserna?

– Vi har gjort den svenska analysen via Rise, som är helt oberoende. Vår är den äldsta av de nordiska livscykelanalyserna, men den visar ändå på jämförbar miljönytta. Danmark och Norge har gjort nyare analyser där det framgår ännu tydligare, säger hon.

Hon menar att återfyllnadsbara glasflaskor inte automatiskt ger lägre miljöpåverkan. Flaskorna är tyngre än burkar och PET-flaskor och behöver transporteras tillbaka, tvättas och fyllas på igen. Miljöresultatet påverkas därför bland annat av transportavstånden, hur många gånger flaskorna används och hur mycket energi och vatten som går åt i processen.

– Det är någonting jag tycker att man skulle titta mer på. Man säger att återanvändning alltid är bättre än återvinning. Men du skapar ju väldigt mycket transporter. Det kanske är bra i vissa lägen, men absolut inte alltid, säger Anna-Karin Fondberg.

Vad riskerar att hända om Sverige inte får något undantag?

– Risken är att man bygger upp hela den här strukturen, men ändå inte får konsumenterna att välja de återfyllnadsbara förpackningarna. Då har man tokinvesterat på alla nivåer utan att få den miljönytta som var tänkt. I värsta fall kan resultatet i stället bli en negativ miljönytta, säger Anna-Karin Fondberg.

Har ni försökt påverka EU?

– Absolut. Vi har gjort vad vi kan från industrins sida och fört fram frågan. Nu behöver medlemsstaterna – Sverige, Danmark och Finland – kliva in och driva frågan om ett undantag, eftersom vi menar att vi redan uppnår samma miljönytta.

Hur bra fungerar egentligen dagens system?

– Vi samlar redan in närmare 90 procent av burkar och PET-flaskor. Men vi jobbar hela tiden med att öka insamlingen. Vi är inte nöjda förrän varenda förpackning är återlämnad eller återvunnen.