Miljöstrategen efter 14 missade miljökvalitetsmål: ”Vi måste samarbeta mer”

Amanda Palmstierna, miljöstrateg på länsstyrelsen, säger att uppföljningen är ett bevis på att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända trenden.

– Tillståndet med klimatkrisen och artkrisen är allvarligt globalt. Det märker vi också tydligt i Stockholms län. Därför är det väldigt viktigt att vi gör allt vi kan för att påskynda arbetet, med fler åtgärder och bättre samverkan, säger hon till Miljö & Utveckling.

Endast två av 16 mål bedöms nås

Av de 16 miljömålen, bedöms endast två nås till 2030. Det är målen om försurning och ozonskikt. Även målet om säker strålmiljö är nära att nås. Orsaker till att det går trögt, handlar enligt länsstyrelsens uppföljning om de senaste årens ekonomiska och befolkningsmässiga utveckling som har skapat ett stort behov av bostäder och infrastruktur. Samtidigt påverkar en ökad konsumtion och påverkan från jord- och skogsbruk miljötillståndet.

Under året har länsstyrelsen beslutat om ett åtgärdsprogram för miljömålen för 2024–2030. Programmet fokuserar på fyra områden: resilienta landskap – mark och vatten, transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi.

Nedskärningar försvårar arbetet

Amanda Palmstierna säger att Stockholms län har genomfört insatser för att förbättra tillståndet. Samtidigt menar hon att minskade anslag försvårar arbetet. Hon syftar framför allt på bidrag till lokala naturvårdssatsningar som, förutom en del som går till våtmarker, helt har tagits bort.

– Vi märker självklart av när det blir nedskärningar. Framför allt när det kommer till naturvård. I statliga skyddade områden får vi dra ner skötselinsatserna och hålla det på en basnivå. När potten blir mindre får färre kommuner beviljade medel för olika naturvårdsprojekt. Vi söker andra medel, som EU-medel, men det går inte alltid att trolla med knäna. Det påverkar kommunerna negativt, säger hon.

Så anpassar sig länets kommuner

Samtidigt säger hon att länsstyrelsen och länets kommuner gör sitt bästa för att anpassa sig, och fortsätta sitt miljövårdsarbete, trots de minskade anslagen. Hon säger att många kommuner som har miljöfrågan högt på agendan arbetar för fullt ändå och når resultat. Mycket menar hon handlar om att integrera miljöarbetet inom andra verksamheter.

– Vi försöker jobba med olika utvecklingsprojekt, och få in dem i den ordinarie verksamheten över tid. Det finns många goda exempel på kommunala återbruksprojekt, där man återbrukar exempelvis kontorsmöbler eller datorer. Eller exempel på hur byggbranschen kan utveckla sina cirkulära affärsmodeller. Man testar och ser hur det funkar, med målet att göra det till en integrerad del av den dagliga verksamheten. Kommunerna och regionerna har också en stor roll att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar. Det görs mycket bra, men tycker jag att många kan göra mer, säger hon.

Slutligen understryker Amanda Palmstierna behovet av bättre samverkan mellan olika aktörer.

– Det är först när vi krokar arm som vi kan ta oss framåt, med kommunerna och företagen och flera andra aktörer i länet. När vi anordnar nätverksträffar märker tydligt hur stort behov kring samverkan som finns. Det kan exempel ge stor effekt om två kommuner samarbetar och lär sig av varandra, avslutar hon