Inga produkter i varukorgen.
Panelsamtal: Återbruk kräver tydliga krav och mer kunskap i projekten
Hållbart Samhällsbyggande Återbruk i byggsektorn lyfts ofta fram som en nyckel till minskad klimatpåverkan. Men hur går man från enstaka pilotprojekt till att göra det till standard i branschen? På Miljö & Utvecklings konferens Hållbart samhällsbyggande diskuterade företrädare för Boverket, RISE och WSP vad som krävs för att få cirkulära arbetssätt att fungera i praktiken.
Foto: Jon Röhne
Vägen från pilotprojekt till breddinförande av återbruk i byggsektorn handlar i hög grad om kunskap, tydliga krav och fungerande affärsmodeller. Det framkom i ett panelsamtal på Miljö & Utvecklings konferens Hållbart samhällsbyggande där Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren pratade med Sara Borgström, seniorkonsult för klimatoptimerade byggnader på WSP och Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på RISE.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Jag ser att många aktörer i branschen är på god väg. Man har klimattrappor och en tydlighet kring vart man ska. Då kommer kraven in tidigt i projekten och det gör att man kan genomföra de justeringar som krävs i den ordinarie processen, sa Sara Borgström, seniorkonsult för klimatoptimerade byggnader på WSP.
Hon lyfte bland annat Jernhusen som ett exempel där klimatfrågan följs upp systematiskt genom hela byggprocessen.
– Vi vet att det finns projekt där klimatpåverkan har halverats jämfört med referensvärden. I många fall har kostnadsökningen varit marginell. Även när man kommer in sent med kraven kan man nå runt 25 procents reduktion utan extra kostnad.
Samtidigt pekade alla i panelen på att kunskap fortfarande är en viktig flaskhals. När beslut tas tidigt i projekt vill beställare och projektledare ofta minimera risker, och osäkerhet kring material och tillgång gör att nya lösningar ibland väljs bort.
– Om man inte vet hur nya material fungerar, vad de kostar eller om de kommer finnas tillgängliga när projektet ska genomföras, då uppfattas det som en risk, sa Sara Borgström.
Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, menade att branschen behöver gå från innovationsprojekt till standardiserade arbetssätt.
– Vi är väldigt duktiga på innovation i Sverige. Men återbruk ska egentligen inte vara innovation längre. Det ska vara den normala processen, sa hon.
För att nå dit krävs enligt henne både kvalitetssäkring av material och fler aktörer som vågar testa lösningarna i praktiken.
Panelen diskuterade också vilken roll regelverk och politiska beslut kan spela. Sara Borgström lyfte att de gränsvärden för klimatpåverkan i byggnader som tidigare utretts hade kunnat bli en stark drivkraft.
– Det fanns ett färdigutrett förslag som branschen var redo för redan 2025. Men politiken valde att skjuta upp det fem år. Det hade kunnat driva på både resurseffektivitet och återbruk, sa hon.
Anders Sjelvgren pekade samtidigt på att utvecklingen i hög grad kommer att drivas av marknaden.
– Byggprocesser är långa och osäkerhet kring materialtillgång skapar risk. Men när system för återbruk väl finns på plats och når en viss volym kommer vi se mycket mer av det, sa han.
Panelen bedömde slutligen att återbruk och resurseffektivitet kommer att bli allt viktigare framöver, inte minst i takt med att klimatkrav skärps och finansiärer ställer högre krav på företagens omställningsarbete.
– Ingen finansiär kommer att investera i en organisation som inte tar de här frågorna på allvar, sa Anders Sjelvgren.
