Företag som uppgraderar sina klimatberäkningar till mer avancerade modeller för leverantörskedjan kan behöva revidera sina utsläppsmål – kraftigt. En ny studie publicerad i ”Nature Communications” visar att scope 3.1-utsläppen ökar med nästan tio procent när en multiregional modell ersätter en vanlig nationell modell, som den USA-baserade USEEIO.
Ny modell visar: Företagens scope 3-utsläpp kan vara två miljarder ton högre
Klimat Företag som använder förenklade modeller för att beräkna klimatpåverkan från leverantörskedjan kan ha kraftigt underskattat sina utsläpp. En ny studie visar hur valet av modell kan göra stor skillnad – och förändra bilden av var de största klimatproblemen faktiskt finns.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Forskarna analyserade utsläppsdata från 5 450 företag som rapporterade till CDP under 2023. Resultatet visar att de totala uppströmsutsläppen ökade med två miljarder ton koldioxidekvivalenter när beräkningarna gjordes med en multiregional modell som tar hänsyn till var produktionen faktiskt sker.
De enklare, så kallade ”enkelmodellerna” utgår ofta från att hela leverantörskedjan befinner sig inom ett land – exempelvis USA – oavsett var varorna i praktiken tillverkas. Det innebär att importens faktiska klimatpåverkan, särskilt från länder med fossilintensiv energi som Kina, Ryssland och Indien, inte syns i företagens redovisning.
Studien bygger på den uppdaterade modellen CEDA 2024, Comprehensive Environmental Data Archive, som inkluderar 400 branscher i 65 länder. Den tar hänsyn till både sektor- och regionspecifik utsläppsintensitet samt internationell handel. Forskarna visar att skillnaden mellan modellerna är särskilt tydlig i tillverkningssektorer. Byggmaskiner, stålprodukter och elektronik visade ökningar på upp till 71 procent när de beräknades med den multiregionala modellen.
Enligt studien använde tre av fyra företag som rapporterat till CDP fortfarande en enkelmodell. En förklaring är att dessa modeller är lättillgängliga, ofta fria att använda och kräver mindre administrativ hantering. Ett byte till mer exakt modellering innebär att historiska data måste räknas om, vilket kan leda till ökade utsläppssiffror och påverka satta klimatmål.
Yohanna Maldonado, en av studiens huvudförfattare och klimatdataansvarig på Watershed, menar att standarder som GHG-protokollet bör kräva multiregional modellering. Det skulle ge en mer rättvisande bild av företagens klimatpåverkan och stödja mer träffsäkra insatser i värdekedjan – särskilt i utsläppsintensiva delar av Asien.
För att öka tillgängligheten har en öppen version av CEDA 2024 nu släppts kostnadsfritt via openceda.org. Det ger fler företag, även små och medelstora, möjlighet att uppgradera sin klimatredovisning i takt med att kraven på transparens och exakthet skärps.


