8 nyheter på veckans EU-agenda

EU skjuter upp ETS2 till 2028

Förslaget ska nu förhandlas vidare mellan Europeiska rådet och Europaparlamentet, där ledamoten Christine Schneider föreslagit en tvåårig uppskjutning.

EU-parlamentet har beslutat att skjuta upp införandet av det nya utsläppshandelssystemet ETS2 till 2028, ett år senare än planerat. ETS2 omfattar utsläpp från vägtransporter och uppvärmning och är en del av EU:s strategi för att nå klimatmålen till 2040. Uppskjutningen innebär ett intäktsbortfall på cirka 50 miljarder euro, varav omkring 10 miljarder skulle ha tillförts den sociala klimatfonden.

De uteblivna medlen skulle bland annat ha använts till att stötta hushåll vid övergången till energieffektiv uppvärmning och klimatsmarta transporter. Beslutet ingår i en bredare politisk uppgörelse om EU:s klimatpolitik och framtida utsläppsminskningar.

Miljöorganisationer uttrycker oro för att förseningen försvårar möjligheterna att nå klimatmålen för 2030. Europeiska miljöbyrån varnar för att utsläppen från transport och uppvärmning riskerar att öka, samtidigt som medlemsländerna får mindre tid och färre styrmedel för omställningen.

Nytt verktyg för att säkra strategiska råvaror

EU-kommissionen har öppnat registreringen för en ny råvarumekanism som ska stärka unionens försörjning av strategiskt viktiga råvaror. Verktyget lanserades under Raw Materials Week och syftar till att koppla samman köpare och säljare samt stödja nya projekt inom hela värdekedjan.

Initiativet är en del av EU:s arbete för att minska beroendet av enskilda länder och stärka Europas industriella motståndskraft. Mekanismen riktar sig till alla sektorer, inklusive grön teknik, digitalisering, rymd och försvar, och ska främja samarbete genom gemensamma efterfrågeanalyser, samordnade inköp och investeringskonsortier.

Även projekt i tredjeländer omfattas, och verktyget ska fungera som en mötesplats för företag, leverantörer, lagerhållare och investerare. Själva de kommersiella förhandlingarna kommer att ske utanför plattformen, utan EU-kommissionens inblandning.

Bekämpningsmedelsregler i konflikt

EU-kommissionen föreslår att godkännanden av aktiva substanser i kemiska bekämpningsmedel ska bli obegränsade i tid, samtidigt som medlemsländer inte längre behöver beakta den senaste oberoende vetenskapen vid nationella beslut. Förslaget, som ingår i ett utkast till en ny omnibusförordning för livsmedel och foder, kritiseras av över 130 organisationer som varnar för att det försvagar skyddet för hälsa och miljö.

Samtidigt har EU-domstolen slagit fast att kommissionen inte får förlänga godkännanden automatiskt vid förseningar i omprövningen. Domen, som rör bekämpningsmedlet dimoxystrobin, betonar att endast tillfälliga och välmotiverade förlängningar är tillåtna enligt lagen, och att försiktighetsprincipen ska väga tyngre än ekonomiska intressen.

Domstolens beslut kan få stor påverkan då cirka 30 procent av alla verksamma ämnen förlängdes på liknande sätt 2021. Förslaget från kommissionen går alltså i motsatt riktning jämfört med domstolens tolkning av gällande rätt. Förslaget är ännu inte antaget och befinner sig i ett tidigt remissförfarande.

EU föreslår omfattande reform av SFDR

EU-kommissionen har lagt fram ett omfattande förslag om att reformera SFDR, Sustainable Finance Disclosure Regulation. Syftet uppges vara att förenkla regelverket och minska kostnaderna för rapportering. Förslaget innebär ett nytt system med tre ESG-produktkategorier och ett slopande av flera nuvarande rapporteringskrav.

Ett centralt inslag i förslaget är att endast de största aktörerna ska omfattas av kravet på rapportering av negativa hållbarhetseffekter, vilket ska undvika överlappning med kraven i CSRD-direktivet. Produktnivårapporter ska reduceras till relevant och jämförbar information, vilket enligt kommissionen ska göra det lättare för investerare att förstå produkternas hållbarhetsprofil.

De nya ESG-kategorierna omfattar hållbara produkter, övergångsprodukter och produkter med grundläggande ESG-integration. För att få använda ESG-relaterade termer i marknadsföring krävs bland annat att minst 70 procent av portföljen följer produktens hållbarhetsstrategi och att skadliga verksamheter utesluts.

Förslaget går nu vidare till förhandlingar med Europaparlamentet och medlemsstaterna.

Kompromiss om fossilbilsförbudet 2035 förhandlas

En ny kompromiss om EU:s förbud mot nya fossilbilar från 2035 kan vara på väg, enligt EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M). I SVT:s program 30 minuter säger Tomas Tobé att ett intensivt arbete nu pågår inom kommissionen och mellan medlemsländerna för att ta fram en ny lösning. Det kan innebära att reglerna blir mindre strikta än dagens beslutade förbud.

Förbudet godkändes formellt av EU-parlamentet i februari 2023, men har mött ökande motstånd – särskilt från Tyskland, där bilindustrin är i kris. Tomas Tobé antyder att olika delar av fordonsmarknaden, som privatbilar och leasingbilar, kan få särskilda regler i en framtida kompromiss.

”Halva EU:s budget bör gå till klimatinvesteringar”

I en debattartikel i Dagens Industri kräver Miljöpartiets språkrör och EU-parlamentariker att 50 procent av EU:s budget öronmärks för klimatinvesteringar. Artikeln varnar för att EU är på väg att tappa ledarskapet i den gröna omställningen samtidigt som Kina dominerar utvecklingen inom förnybar energi och klimatsmart teknik.

Daniel Helldén, Amanda Lind, Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren och Isabella Lövin kritiserar vad de beskriver som en politisk backlash, där högerpartier i EU river upp eller försvagar befintlig klimat- och miljölagstiftning. Som exempel nämns klimatkraven på bilar, skogspolitiken och utsläppshandeln.

Miljöpartiet vill i stället se att Draghi-rapportens förslag om massiva satsningar på grön industri genomförs.

EU-stöd godkänns för arbetslösa efter Northvolts konkurs

EU-parlamentets budgetutskott har godkänt ett stöd på cirka 93 miljoner kronor till Sverige för att hjälpa arbetslösa efter Northvolts konkurs tidigare i år. Beslutet togs med 23 röster för och en mot, och stödet är en del av EU-kommissionens förslag.

Pengarna ska användas till omskolning, utbildning och stöd till personer som vill starta egna företag. Målet är att underlätta en snabb återgång till arbetsmarknaden för de drabbade. Den slutliga omröstningen i hela parlamentet väntas äga rum i december.