Så vill partierna utveckla pantsystemet efter PPWR

Sverige samlade enligt Returpack in 88,4 procent av de dryckesförpackningar som omfattades av systemet under 2025. För att nå målet på 90 procent behöver insamlingen därmed öka ytterligare.

Fler platser att panta på

Ökad tillgänglighet är en gemensam nämnare i partiernas svar. De partier som tar ställning är positiva till att pant ska kunna lämnas på fler platser än i dagligvaruhandeln. Bland förslagen finns fler fristående pantstationer, bättre digitala lösningar och fastighetsnära insamling.

Centerpartiet vill se fler och enklare insamlingsställen och framhåller samtidigt att nya lösningar bör utvecklas i samarbete med näringslivet. Kristdemokraterna förespråkar fler återvinningsställen och öppnar för att höja panten ytterligare.

Liberalerna betonar att det ska vara enkelt att lämna ifrån sig en burk eller flaska och ändå få den tillbaka in i pantsystemet. Miljöpartiet lyfter behovet av väl underhållna returstationer i hela landet, även i glesbygd.

Socialdemokraterna pekar på fler publika insamlingsplatser och fortsatta informationskampanjer. Sverigedemokraterna vill se god tillgång till fungerande pantautomater, medan Vänsterpartiet bland annat öppnar för fastighetsnära pantbehållare och lösningar där förpackningen skannas och panten betalas ut digitalt.

Flera partier anser också att Systembolaget bör ta ett större ansvar för att samla in de dryckesförpackningar som bolaget säljer. Vänsterpartiet uppger däremot att partiet inte har tagit ställning i den frågan.

EU:s roll delar partierna

Den tydligaste skiljelinjen gäller om lagstiftningen huvudsakligen ska beslutas nationellt eller på EU-nivå. Fem partier svarar att frågorna främst bör hanteras nationellt, medan tre föredrar beslut på EU-nivå.

Även bland partier som stödjer gemensamma EU-regler finns dock en efterfrågan på nationell flexibilitet. Socialdemokraterna anser att EU bör sätta ramar, men att medlemsländerna ska kunna anpassa systemen efter nationella förutsättningar. Partiet vill också att länder ska kunna få undantag om de kan visa att ett alternativt system ger minst lika stor miljönytta.

Liberalerna ser gemensamma regler som ett sätt att ställa höga miljökrav och skapa samma spelregler för producenter inom och utanför EU. Samtidigt anser partiet att undantag bör kunna ges när ett befintligt system redan uppnår lagstiftningens syfte.

Miljöpartiet välkomnar att PPWR driver fler medlemsländer att etablera pantsystem. Partiet vill behålla en hög gemensam ambitionsnivå och anser att länder som redan har kommit långt bör kunna höja sina ambitioner ytterligare.

Moderaterna vill i stället att EU:s krav utformas som målbaserade minimikrav snarare än detaljerade regler. Partiet anser att länder med välfungerande system ska kunna behålla och utveckla dem. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet betonar på olika sätt också behovet av nationellt handlingsutrymme.

Återanvändning ställs mot återvinning

En annan skiljelinje gäller PPWR:s krav på återanvändbara och återfyllningsbara förpackningar. Enligt Returpacks sammanställning är sex partier negativa till att sådana krav införs oberoende av hur väl befintliga återvinningssystem fungerar. Ett parti är positivt och ett svarar varken eller.

Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna ser risker med regler som medför att länder med välfungerande pantsystem behöver bygga om sina system. Liberalerna anser samtidigt att ambitionen bakom reglerna är riktig, men efterlyser undantag när lagstiftningens miljömål redan uppnås.

Sverigedemokraterna motsätter sig att Sverige ska behöva återinföra återanvändbara glasflaskor om det nuvarande systemet fungerar väl. Kristdemokraterna anser att medlemsländerna själva bör kunna välja vilka verktyg de använder för att nå gemensamma mål.

Miljöpartiet lägger större vikt vid gemensamma EU-ambitioner och vid att både öka återanvändningen och minska avfallsmängderna. Partiet framhåller att återvinning inte bör betraktas som ett alternativ till att förebygga avfall.

Skillnaderna är relevanta för dryckesproducenter och handel eftersom PPWR kommer att påverka vilka förpackningslösningar som behöver erbjudas. Enligt Returpack innebär reglerna att den svenska handeln till 2030 ska erbjuda minst 10 procent återfyllningsbara dryckesförpackningar. Returpack uppger att returglas i dag motsvarar knappt 2 procent av förpackningsmarknaden och främst används inom restaurangverksamhet.

Öppet för fler typer av pant

Partierna har också olika syn på om pantsystemet bör omfatta fler förpackningar.

Centerpartiet vill utreda en utvidgning, men betonar att den måste vara kostnadseffektiv och marknadsdriven. Kristdemokraterna är positiva om forskning, praktiska erfarenheter eller livscykelanalyser kan visa en miljönytta.

Vänsterpartiet vill bland annat undersöka pant på flaskor för mjölk, drickyoghurt, kefir och smoothies. Miljöpartiet vill utreda pant på fler plastförpackningar och på produkter som innehåller värdefulla material eller kritiska råvaror.

Socialdemokraterna är öppna för att överväga fler förpackningstyper, medan Liberalerna inte har tagit ställning. Sverigedemokraterna anser att en eventuell utvidgning bör drivas av branschen och inte genom nya politiska krav. Moderaterna ser enligt sammanställningen inget behov av ytterligare pantsystem.

Moms pekas ut som ett hinder

Enkäten behandlar även momsreglerna för fristående pantstationer. När en butik både säljer dryck och betalar ut pant kan momsen hanteras inom verksamheten. Returpack säljer däremot inte dryck och uppger att momsen på pant som betalas ut vid bolagets fristående stationer därför blir en kostnad.

Sex partier är enligt sammanställningen positiva till att reglerna görs momsmässigt neutrala. Moderaterna säger nej, medan Vänsterpartiet inte har tagit ställning.

Kristdemokraterna anser att möjligheten till momsmässig neutralitet inom EU-lagstiftningen bör användas. Centerpartiet och Liberalerna framhåller att skattereglerna inte bör skapa hinder för nya insamlingsställen.

Returpack uppger att momskostnaden för de fristående Pantamera Express-stationerna inom kort kan uppgå till omkring 40 miljoner kronor per år. Det är bolagets egen beräkning och frågan om en förändring av momsreglerna är samtidigt ett uttalat intresse för Returpack.

Sammantaget visar svaren ett brett stöd för att göra pantsystemet mer tillgängligt. De större skillnaderna gäller vilka styrmedel som ska användas, om systemet ska omfatta fler produkter och hur balansen mellan återanvändning och materialåtervinning ska utformas. För företag inom dryckesproduktion, handel, förpackningar och återvinning blir framför allt genomförandet av PPWR och eventuella förändringar av de svenska skattereglerna frågor att följa.