Redan 2022 enades FN:s medlemsstater om att ta fram ett globalt plastavtal inom två år. Men fem förhandlingsrundor har slutat utan sluttext. Senaste försöket i Busan, Sydkorea, i december 2024 misslyckades trots vissa framsteg.
Nu inleds FN‑förhandlingar om globalt plastavtal – det här står på spel
Plast
För sjätte gången samlas världens länder för att försöka enas om ett globalt bindande plastavtal. Målet är att stoppa plastföroreningarna vid källan – men djupa motsättningar hotar att spräcka förhandlingarna. Det här står på spel under mötet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
I dag inleds det sjätte försöket. Under elva dagar i Genève ska mer än 170 länder försöka slutföra avtalet, som täcker hela plastens livscykel – från produktion och användning till avfallshantering.
Vad avtalet kan innebära
Förslaget som nu ligger på bordet innehåller krav på produktdesign för längre livslängd, förbud mot särskilt farliga kemikalier och regler för spårbarhet och transparens kring plastkemikalier. Även märkning och digitala produktdatapass diskuteras. Avtalets artikel om produktdesign ses som avgörande för att främja återanvändning och återvinning och skapa ett bindande ramverk för att minska plastföroreningar globalt.
Djupa motsättningar
EU, Storbritannien, Kanada, Japan och många små ö‑nationer vill införa bindande tak för ny plastproduktion. Deras argument är att återvinning inte räcker om inflödet av ny plast fortsätter att öka. På andra sidan står bland andra Saudiarabien, Ryssland och Iran – samt USA under president Donald Trump – som motsätter sig produktionsbegränsningar och vill fokusera på återvinning och avfallshantering.
Ekonomiska intressen i bakgrunden
Konflikten handlar inte bara om miljöpolitik, utan även om industriella och ekonomiska intressen. När efterfrågan på olja för energi väntas nå sin topp de kommande åren, blir plast en av få växande marknader för oljeindustrin. Ett globalt produktionsstopp skulle slå direkt mot dessa intäkter.
Mot den bakgrunden ökar trycket från industrilobbyn. Vid förra mötet i Busan deltog fler representanter från plastindustrin än någonsin tidigare, inklusive 16 lobbyister som var en del av nationella delegationer.
”En sista chans”
Forskare och miljöorganisationer beskriver förhandlingarna som ett avgörande ögonblick. Richard Thompson, professor i marint skräp och den som myntade begreppet mikroplast, säger till The Guardian att världens ledare måste kunna se nästa generation i ögonen och säga att de agerade för att stoppa krisen.
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén betonar att transparens om plastens kemikalier är avgörande, medan Greenpeace kallar okontrollerad plastproduktion för en ”dödssats”.
Bakgrunden är att plastproduktionen har exploderat från 2 miljoner ton 1950 till 475 miljoner ton 2022 – och väntas nästan tredubblas till 1 miljard ton per år 2060 om inget görs. Trots att plast har viktiga användningsområden, orsakar den allvarliga miljö- och hälsoproblem. Endast omkring nio procent återvinns globalt, medan en stor del hamnar i naturen som skräp eller bryts ned till mikro- och nanoplaster som sprids över hela planeten.
Avgörande dagar i Genève
Förhandlingarna pågår till den 14 augusti. Lyckas man nå en uppgörelse kan avtalet bli juridiskt bindande och tvinga länder att införa konkreta åtgärder mot plastföroreningar. Misslyckas man riskerar frågan att skjutas på framtiden.
Fakta
Det står på spel i Genève
Från 5 till 14 augusti möts nu över 170 länder i Genève för att försöka slutföra avtalet. Utkastet som ligger på bordet innehåller bland annat:
- Produktionsbegränsningar för ny plast, särskilt engångsprodukter och onödiga plastvaror.
- Förbud mot farliga kemikalier i plast, inklusive vissa tillsatser och färgämnen.
- Regler för mikroplaster i produkter som kosmetika och rengöringsmedel.
- Krav på produktdesign som förlänger livslängd, möjliggör reparation och återanvändning.
- Märkning och digitala produktdatapass för att spåra plastens kemikalier och ursprung.
- Finansiering och stöd till låg- och medelinkomstländer för att genomföra åtgärderna.


