Nu inleds FN‑förhandlingar om globalt plastavtal – det här står på spel

Vad avtalet kan innebära

Förslaget som nu ligger på bordet innehåller krav på produktdesign för längre livslängd, förbud mot särskilt farliga kemikalier och regler för spårbarhet och transparens kring plastkemikalier. Även märkning och digitala produktdatapass diskuteras. Avtalets artikel om produktdesign ses som avgörande för att främja återanvändning och återvinning och skapa ett bindande ramverk för att minska plastföroreningar globalt.

Djupa motsättningar

EU, Storbritannien, Kanada, Japan och många små ö‑nationer vill införa bindande tak för ny plastproduktion. Deras argument är att återvinning inte räcker om inflödet av ny plast fortsätter att öka. På andra sidan står bland andra Saudiarabien, Ryssland och Iran – samt USA under president Donald Trump – som motsätter sig produktionsbegränsningar och vill fokusera på återvinning och avfallshantering.

Ekonomiska intressen i bakgrunden

Konflikten handlar inte bara om miljöpolitik, utan även om industriella och ekonomiska intressen. När efterfrågan på olja för energi väntas nå sin topp de kommande åren, blir plast en av få växande marknader för oljeindustrin. Ett globalt produktionsstopp skulle slå direkt mot dessa intäkter.

Mot den bakgrunden ökar trycket från industrilobbyn. Vid förra mötet i Busan deltog fler representanter från plastindustrin än någonsin tidigare, inklusive 16 lobbyister som var en del av nationella delegationer.

”En sista chans”

Forskare och miljöorganisationer beskriver förhandlingarna som ett avgörande ögonblick. Richard Thompson, professor i marint skräp och den som myntade begreppet mikroplast, säger till The Guardian att världens ledare måste kunna se nästa generation i ögonen och säga att de agerade för att stoppa krisen.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén betonar att transparens om plastens kemikalier är avgörande, medan Greenpeace kallar okontrollerad plastproduktion för en ”dödssats”.

Bakgrunden är att plastproduktionen har exploderat från 2 miljoner ton 1950 till 475 miljoner ton 2022 – och väntas nästan tredubblas till 1 miljard ton per år 2060 om inget görs. Trots att plast har viktiga användningsområden, orsakar den allvarliga miljö- och hälsoproblem. Endast omkring nio procent återvinns globalt, medan en stor del hamnar i naturen som skräp eller bryts ned till mikro- och nanoplaster som sprids över hela planeten.

Avgörande dagar i Genève

Förhandlingarna pågår till den 14 augusti. Lyckas man nå en uppgörelse kan avtalet bli juridiskt bindande och tvinga länder att införa konkreta åtgärder mot plastföroreningar. Misslyckas man riskerar frågan att skjutas på framtiden.