Gjutet för vindkraft

Vindkraften har skapat en ny möjlighet för svensk gjuterinäring. Trots en avmattning i branschen är tillväxten 30 procent per år för gjutning till vindkraftverk .

Utveckling på vindkraftområdet går snabbt och mot allt större vindkraftverk. Detta ökar behovet av gjutkompetens för stort gods upp mot 30 ton. Här har svenska gjuterier av tradition hög kompetens och har därför börjat få allt fler uppdrag.

– Vi har ett antal gjuterier som är duktiga på tunnväggsgjuting med hög hållfasthet i segjärn, konstaterar Mats Holmgren, VD för Svenska Gjuteriföreningen. Det handlar främst om gjutning av nav till verken. Men även bottenplattor och lagerhus gjuts.

Han ser en framtida stark tillväxt på området, i en bransch där fordons- och telekomsidan för närvarande har en nedgång.

Många procent

Ett av de gjuterier som ökat sin omsättning på grund av tillväxten på vindkraftsmarknaden är Metso Paper Karlstad AB, där gjutning av nav och bottenplattor till vindkraftverk ökat från några procent av omsättning för tre år sedan till mellan 30 och 40 procent idag.

– Vi gjuter för närvarande 4 000 ton per år till vindkraftverk som främst tillverkas av danska leverantörer, berättar VD Per Eiritz. Bakgrunden är att marknaden växer och att verken blir allt större.

Metso Paper i Karlstad är ursprungligen ett gjuteri specialiserat på gjutning av ofta stora nyckelkomponenter för pappersmaskiner. Men innan man började gjuta åt vindkraftsindustrin hade man brottats med viss överkapacitet.

– Men vi såg att vår teknik lämpade sig för vindkraftverkens stora gods och vi är också ett av få gjuterier i Sverige som klarar sådant gods, konstaterar Per Eiritz.

Framtidsbransch

Han ser en fortsatt tillväxt på 20-30 procent i volym på vindkraftssidan de närmaste åren och utesluter inte att 50-60 procent av den egna verksamheten kommer att vara inriktad på sådan gjutning.

– Vindenergi är en framtidsbransch där vi i Sverige tyvärr hamnat lite på efterkälke, säger Per Eiritz. Räddningen är kanske vårt kunnande när det gäller gjutning. Jag tror att volymen på sikt i Sverige kan bli värd ett par 100 miljoner kronor. Och kan vi öka förädlingsgraden kan det säkert skapas ännu fler arbetstillfällen.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.