Inga produkter i varukorgen.
8 hållbara (och mindre hållbara) konsumenttyper att hålla koll på
Konsument Många företag kategoriserar konsumenter som antingen hållbara eller inte hållbara. Fel strategi, menar nu författare till en ny bok. För att hjälpa företag att driva affärer och få fler att handla hållbart har de tagit fram åtta konsumenttyper att hålla koll på.
I boken The Demand Revolution presenteras ett mer nyanserat perspektiv på hållbarhet och konsumentbeteenden. Foto: Adobe Stock.
Förenklade konsumentanalyser, där företag utgår från att konsumenter antingen är hållbara eller inte hållbara, är ett misstag som många företag gör. Det kan leda till förlorade intäkter, att lojala kunder vänder sig till konkurrenter och tappade marknadsandelar. En bättre strategi för att driva affärer och få fler att göra hållbara val är att i stället ha ett mer nyanserat perspektiv på konsumenter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det budskapet ger företagsrådgivarna Nicolai Broby Eckert, Caroline Kastbjerg och Andreas von der Gathen i boken The Demand Revolution. I boken har författarna identifierat åtta olika konsumenttyper med olika typer av preferenser och attityder när det kommer till hållbarhet.
Fakta
Lista: 8 konsumenttyper att hålla koll på
Champions
De här personerna är hängivna i fråga om hållbarhet – i den mån deras privatekonomi tillåter. De är villiga att betala extra för hållbara produkter om de därigenom kan stödja sin gröna livsstil. Champions är det segment som företagen vanligtvis förknippar med hållbarhet. Men arketypen Champions utgör faktiskt bara 8 procent av konsumenterna.
Image driven
De här personerna är extremt medvetna om sin image och har en önskan om att leva hållbart, men när det väl kommer till kritan lägger de mest vikt vid hållbarhet om det förekommer inom en produktkategori som har betydelse för hur de framstår inför andra eller för deras självbild. Det kan vara kategorier som skönhet eller personlig vård. Om en hållbar produkt kan bidra till att stärka deras image är de alltid villiga att betala mer för den. Arketypen Image driven utgör 10 procent av konsumenterna.
Planet savers
Planet savers lever hållbart, men de betalar inte extra för hållbara produkter. Istället har de ändrat sina vanor och de är villiga att kompromissa för att göra hållbara val. Bland Planet savers hittar vi de som tar tåget istället för bilen, även om det ibland är besvärligare. De handlar i secondhandbutiker och tar med sina egna förpackningar istället för att köpa föremål inslagna i plast. Arketypen Planet savers utgör 13 procent av konsumenterna.
Thoughtfuls
Thoughtfuls är lika hängivna i fråga om hållbarhet som Champions, och de är villiga att betala extra för hållbara lösningar, men i båda avseenden i mindre utsträckning. De hittar hela tiden nya sätt att föra in hållbarhet i sina liv. Thoughtfuls är de som är mest aktiva när det gäller att söka information, och därmed är de också de mest upplysta av de åtta arketyperna. Thoughtfuls undersöker därför vanligtvis en produkt eller tjänst noggrant innan de köper något. 9 procent av konsumenterna tillhör arketypen Thoughtfuls.
Cost conscious
Cost conscious prioriterar hållbarhet inom vissa produktkategorier, men de är generellt inte villiga att betala mer för hållbara produkter. På något sätt påminner de om Planet savers, eftersom de deltar i diskussionerna om hållbarhet. De har dock alltid olika ursäkter för att de inte omsätter sitt klimatintresse till hållbara konsumtionsvanor. Står valet mellan en hållbar produkt och produkten till lägsta pris är det alltid priset som avgör. 18 procent av konsumenterna är Cost conscious.
Selectives
Selectives är medvetna om konsekvenserna av klimatförändringar, men deras klimatmedvetenhet översätts sällan till ett hållbart köpbeteende. De prioriterar bara hållbarhet inom ett fåtal produktkategorier. När de väljer ett hållbart alternativ är beslutet ofta kopplat till andra fördelar, som att det är billigare att köpa återvunna varor, eller att närproducerade grönsaker inte bara är hållbara, utan också hälsosammare. Om Selectives stöter på svårigheter eller måste kompromissa med något annat (t.ex. kvalitet eller tillgänglighet) prioriterar de vanligtvis hållbarhet lägre. Arketypen Selectives utgör 8 procent av konsumenterna.
Skeptics
Personer inom den här arketypen är inte skeptiska till klimatförändringarna och deras betydelse. Men de är skeptiska när det kommer till frågan om vi konsumenter verkligen kan göra skillnad med vårt köpbeteende. Och de är skeptiska i sin syn på företagen. Skeptics tvivlar på att företagen kommunicerar tillförlitligt och trovärdigt om hållbarhet. Arketypen Skeptics utgör 19 procent av konsumenterna.
Non-believers
De här personerna är inte omedvetna om hållbarhet och dess relevans, men de är inte klimatmedvetna konsumenter och ser därmed inte hållbarhet som ett avgörande eller viktigt köpkriterium i någon situation. De är inte heller villiga att betala mer för hållbara varor och tjänster. 15 procent av konsumenterna tillhör arketypen Non-believers.
– När det gäller hållbarhet bör företag fokusera lika mycket på förändringar i konsumentbeteende som på klimatförändringar. Företag som äger den innovativa kompetens och kommersiella kreativitet som krävs för att få ut de rätta hållbara lösningarna till marknaden till överkomliga priser, kan snabbt få en växande och lojal kundbas, säger Nicolai Broby Eckert i en kommentar.
Boken, och de åtta konsumenttyperna, baseras på forskning med fokusgrupper, djupintervjuer med konsumenter och företagsledare samt kvantitativa studier med omkring 8 000 konsumenter. Bland konsumenttyperna finns exempelvis Champions, som är villiga att betala mer för hållbara val, och Image Driven, som fokuserar på hur deras hållbara val påverkar deras image.
