nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Mikhail Golets, doktorand vid Umeå universitet har utvecklat nya heterogena katalytiska material för att omvandla tallolja, råterpentin och terpener till värdefulla kemikalier.

Rester från massaproduktion blir värdefulla kemikalier

Terpentin är en omfattande sidoström vid massatillverkning som vanligtvis bränns upp. Men det går att omvandla exempelvis råterpentin och tallolja till värdefulla kemikalier, enligt ny forskning.

  • Annons 1

Mikhail Golets, doktorand vid Umeå universitet har utvecklat nya heterogena katalytiska material för att omvandla tallolja, råterpentin och terpener till värdefulla kemikalier.

– Det ser lovande ut! Jag har framgångsrikt lyckats tillverka utgångsämnen som kan användas för framställning av dofter, läkemedelsföreningar, plaster, hartser, bioflygbränsle och mycket annat, säger Mikhail Golets i ett pressmeddelande.

Trots terpentinets intressanta egenskaper bränns det ofta upp i massafabrikens sodapannor för att utvinna energi. Den mest förekommande terpentinföreningen i Europa är α-pinene och därför har Mikhail Golets huvudsakligen fokuserat på den i sin forskning.

Kan integreras

En potentiell kemisk process i stor skala är oftast mest lönsam om den går att genomföra i den existerande kemiska industrin. Mikhail Golets menar att det är möjligt att uppgradera redan befintliga processer i massafabriker till mer ekologiska och kostnadseffektiva system. En riklig biprodukt kan omvandlas till specialkemikalier med högt förädlingsvärde.

–Framförallt kan olika biobränsle och plaster framställas ur träextrakt som ett alternativ till de konventionella oljekällorna. Att ta fram alternativ till olja blir allt mer brådskande i ljuset av både ”peak-oil” och hotet av klimatförändring, säger Mikhail Golets.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Domstol förbjöd skogsplantering

Markägaren ville plantera skog på jordbruksmark men nekades tillstånd från Länsstyrelsen. Fallet överklagades och nådde Mark- och Miljööverdomstolen, som gick på länsstyrelsens linje. Av domen framgår att naturmiljö även kan omfatta kulturmiljö. Karin Forsman, JP Miljönet, förklarar varför.

Naturnära bolag bättre än stadsnära på biologisk mångfald

Naturnära företag är bättre på att redovisa sin påverkan på den biologiska mångfalden, jämfört med de bolag som är verksamma längre från naturen. Det visar en undersökning gjord bland Sveriges 100 största bolag.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Sveriges landsting får 70 procent fossiloberoende personbilsflotta 2019

Miljöfordonsdiagnos nya rapport visar att Sveriges landsting beräknas nå målet 70 procent fossiloberoende personbilsflotta redan i år. Vi börjar därmed närma oss målet om att Sveriges transportsektor ska minska sin klimatpåverkan med 70 procent till år 2030.